Barnfridslagen

Vi vet i dag att barn som med sina sinnen upplever våld i nära relation tar skada av dessa erfarenheter. Våld som upplevs kan få lika stora och långvariga konsekvenser för barnets hälsa som när det själv utsätts för direkt våld. Trots detta är det anmärkningsvärt hur osynliga barnen varit i ett rättsligt perspektiv. Men nu kan vi förhoppningsvis snart se en förändring på det!

Genom att lagar skrivs om, upphör att gälla och nya träder i kraft fastslås den vedertagna samtida synen på och kunskapen om oss människor. Våra rättigheter och skyldigheter befästs i samhällskroppen och blir del av alla och envars verklighet att förhålla sig till. Kopplat till synen på barn kan vi genom historiska texter läsa om hur förståelsen för vuxnas inflytande och makt kontra barns sårbarhet och beroende av trygga vuxna växer fram. Synen på barn historiskt skiljer sig mycket från den gängse synen på barn och uppfattningen av en god barnuppfostran i dag. Barn då var som bäst osynliga, har tillåtits utnyttjats som arbetskraft och fysiskt våld varit ett självklart inslag i uppfostran under lång tid. Det kan ställas i kontrast till synen på barn i dag. Barn ska ses och bekräftas utifrån att de är kompetenta aktörer med rätt att vara delaktiga i utformningen av sin vardag och sina hela liv. Men för alla är detta ändå inte en självklarhet och därför behövs ett barnrättsskydd. Barnets position behöver stärkas, bli synlig och speglas i juridisk kontext.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989 och trädde i kraft ett år senare. 2020 blev konventionen svensk lag. Barnkonventionen är inte vidare specifik i sin utformning men innehåller många viktiga punkter, till exempel barnets rätt till liv, utveckling, identitet och tankefrihet. Det står även skrivet svart på vitt att konventionsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot fysiskt och psykiskt våld, vanvård, försummelse och utnyttjande. Men dessa formuleringar blir diffusa i juridiska sammanhang och behöver således översättas och lagstadgas för att bli praxis.

I dag, 1 juli 2021, träder en ny lag i kraft. Barnfridslagen. Lagen gör det straffbart att utsätta barn för att uppleva våld i nära relation. Barn kommer i och med sin upplevelse av våld att betraktas som brottsoffer och därmed också vara målsägande med rätt till målsägandebiträde. Då barnets position lyfts fram är vår förhoppning att en ytterligare följd av lagen blir utökade möjligheter för den våldsutsatta vårdnadshavaren att ges ensam vårdnad, då även barnets upplevelse av våldet vägs in i rättsprocessen. Barnfridslagen är ett stort och viktigt steg i att möta barns behov och rättigheter och för det finns det skäl att fira i dag!