Våldtäkt

Var femte vuxen kvinna i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. Brå uppskattar att runt 100 våldtäkter begås varje dag. 98 % av förövarna är män och killar och våldtäkterna riktar sig framför allt mot kvinnor och barn.

Vem är våldtäktsmannen

Oftast någon som tjejen redan känner eller kanske till och med är tillsammans med. Våldtäktsmannen behöver inte ens vara man.

Eftersom den typiska bilden av hur övergrepp går till ofta skiljer sig från verkligheten, kan det vara svårt att förstå vad man verkligen har varit med om.

Tjejjourerna gör ingen skillnad på våldtäkter som begåtts av en främling, tjej, kille, en älskad kompis eller en partner. Vi bryr oss inte om ifall du hade druckit, om du sov, vad du hade på dig eller inte hade på dig. Om du sa "nej" eller vilka du träffat innan.

Det enda som är viktigt är din känsla av att ha tvingats till sex du inte ville ha. För det är det som är en våldtäkt. Ingen har någonsin rätt att ha sex med någon som inte vill!

Kan se olika ut

Det är viktigt att komma ihåg att våldtäkt inte bara behöver betyda penetrerande slidsex som någon tvingar till sig. Det kan också innebära delar av ett samlag som du inte var med på, sexuell beröring som inte var välkommen eller att bli tvingad till exempelvis munsex.

Enligt lagen behöver en få samtycke för att göra något sexuellt, en behöver alltså ta reda på om den andra verkligen vill. Det är alltid den som tar initiativ till som har ansvaret för att ta reda på om den andra vill vara med. Om en inte gör det kan det vara ett brott. 

Ofta utnyttjar förövaren tjejens redan underlägsna tillstånd. Kanske är hon berusad, psykiskt instabil, osäker eller bara väldigt ung. Idag är det straffbart att våldta någon som inte kan försvara sig. Lagen gör det möjligt för åklagaren att åtala förövaren för våldtäkt när offret har varit berusad, sovit eller är funktionsnedsatt.

 

Många som blir utsatta för ett övergrepp hamnar i ett tillstånd som kallas för frozen fright. Forskningen visar att av de som söker vård efter en våldtäkt upplever ca 70 procent att de inte kunde göra motstånd och blev passiva. Att bli helt passiv är en reaktion på att bli rädd. Man får inte ha sex med någon som hamnat i frozen fright. Därför ska domstolen bedöma: har man deltagit frivilligt i den sexuella situationen? Har frivilligheten kommunicerats eller uttryckts genom ord eller handling.

I sexuella situationer måste man vara uppmärksam på vad den andra känner och tänker. Den som struntar i det och inte kontrollerar tillräckligt om den andra är med på att ha sex kan bli dömd för oaktsam våldtäkt. För att dömas krävs det att man är grovt oaktsam inför den andra personens frivilliga deltagande.

Alla andra kriterier än gärningsmannens uppsåt (avsikt) för våldtäkt måste vara uppfyllda för att domstolen ska döma för oaktsam våldtäkt. Domstolen prövar då om det fanns något gärningsmannen kunde ha gjort i den situationen. Borde hen ha gjort mer för att vara säker på att den eller de andra verkligen ville ha sex? Om domstolen kommer fram till att gärningsmannen kunde ha gjort mer kan personen dömas för oaktsam våldtäkt. 

Att ha samlag med ett barn under 15 år eller genomföra annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, definieras som våldtäkt mot barn. Det är våldtäkt även om den som är under 15 år har tagit initiativ och sagt att hen vill.

Tyvärr anmäls bara en liten del av alla våldtäkter, och antalet övergrepp som går till rättegång och faktiskt leder till fällande dom är försvinnande få. Trots att det kan verka tungt uppmuntrar vi alla som blivit våldtagna, utsatts för våldtäktsförsök eller andra typer av sexuella övergrepp, att göra en polisanmälan. Men det är bara du själv som bestämmer om du vill polisanmäla eller inte. Tjejjourerna stöttar dig oavsett vad du väljer att göra.

Om en anmälan inte leder till ett åtal eller om förövaren frikänns i rätten ska tjejen inte tvivla på sina upplevelser för det. Rent juridiskt är en person oskyldig tills motsatsen bevisats men just våldtäkt är ett svårbevisbart brott med dagens regler. Att förövaren inte fälls betyder absolut inte att du har känt fel, gjort fel eller ljugit, utan bara att åklagaren inte vet helt säkert. Och då måste man släppa förövaren fri.

Det betyder ändå inte att din polisanmälan var förgäves. Kanske begår förövaren ett liknande brott mot någon annan, då kan din anmälan kanske hjälpa en annan tjej eller till och med tas upp igen. Dessutom är det viktigt att statistiken kring våldtäkter blir så rätt som möjligt, för att politikerna ska känna tryck på sig att ändra de lagar som är dåligt formulerade idag.

Om du har blivit våldtagen har du utsatts för ett allvarligt brott och därför är det viktigt att polisanmäla händelsen och göra en läkarundersökning. Men du bestämmer såklart själv hur du vill göra. Vi jourtjejer hjälper dig gärna och följer med till sjukhuset eller polisen. Men vi lyssnar också och stöttar även om du väljer att låta bli.

 

Om du har bestämt dig för att polisanmäla kan du kontakta vilken polisstation som helst. Polisen är skyldig att ta emot din anmälan, även över telefon.

Ha alltid med dig någon när du anmäler. Någon som du känner dig trygg med och litar på, till exempel en familjemedlem eller en kompis. Om du vill kan någon från din närmsta tjejjour följa med dig.

Utifrån din anmälan beslutar polisen eller åklagaren om det ska bli en förundersökning. Det innebär bland annat att man förhör förövaren och eventuella vittnen.

Se alltid till att få ett målsägandebiträde om du anmäler en våldtäkt! Målsägandebiträdet är oftast en advokat, som står vid din sida och ser till att dina rättigheter kommer fram under rättegången. Hon eller han ger dig stöd och råd, både under förundersökningen och vid eventuell rättegång.

 

Läkarundersökningen är frivillig men väldigt bra att göra om du senare vill göra en polisanmälan. Många tjejer känner också att det är ett sätt att ta sig själv och det de varit med om på allvar.

Efter en våldtäkt eller övergrepp är det viktigt att ta till vara alla bevis. Därför är det bäst att uppsöka läkare så fort som möjligt, helst inom 3 dygn. Det är också bra om du inte har duschat innan. Ta med de kläder du hade på dig när övergreppet skedde, om du har dem kvar.

På sjukhuset kommer de göra en helkroppsundersökning och spara alla spår efter gärningsmannen. Det kan vara allt ifrån könshår till DNA efter gärningsmannen under dina naglar.

På sjukhuset testas du också för könssjukdomar och har möjlighet att få ett dagen-efter-piller.

Det kan kännas jobbigt att göra en sådan grundlig läkarundersökning precis efter ett övergrepp. Men de som arbetar med våldtagna kvinnor och tjejer är professionella och vana. Ha gärna med dig någon som stöd.

 

Våga be människor i din omgivning om hjälp om du har blivit våldtagen! Polisanmälan är ett sätt att ta dig själv på allvar. Många tjejer tycker att anmälan med allt vad den innebär kan kännas som ett bra sätt att få bearbeta det som hänt och få upprättelse för våldtäkten. Om du har några skador är det bra att fotografera dem hos en läkare.

Be en kompis eller jourtjej följa med dig om det känns jobbigt. När du anmäler ska du veta att du har rätt till tolk om du har svårt med språket och att det oftast är bäst att berätta så mycket och detaljerat som möjligt vid första förhöret när du minns mest. 

Alla bevis är viktiga; både foton, dagböcker, sms och telefonsvararmeddelanden. Dessutom kan dina vänner vittna om vad du har berättat för dem.

Tveka inte heller att kontakta en tjejjour för råd och stöd. Vi står alltid på din sida. Och kom ihåg att det inte var ditt fel. Övergrepp och våldtäkter kan ta tid att bearbeta och de flesta behöver hjälp med det.