Kaprifolen

Våld mot kvinnor innebär en kränkning av den kroppsliga integriteten samt kvinnans grundläggande fri- och rättigheter. 

FN definierar våld mot kvinnor enligt följande:

 "varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet".

Våld mot kvinnor är en brottslig handling!

Attityd till kvinnor 

Uppmärksamma hur personen talar om hur kvinnor klär sig, liksom om kvinnor i allmänhet. Observera också hur personen värderar kvinnor. 

Svartsjuka

Överdriven svartsjuka kan vara ett tecken på ett stort kontrollbehov. Var uppmärksam på om partnern gör dig ansvarig för sina egna känslor eller om du känner dig tvungen att stanna hemma pga. partnerns attityd. Att du behöver förklara och/eller försvara vem du pratat med eller träffat, hur länge och varför kan också vara tecken på överdriven svartsjuka och på tidiga tecken till en osund relation.

Isolering

Isolering kan uttrycka sig i att partnern skjutsar dig till och från jobbet. Du får jobba men helst inte heltid, utan du ska gärna spendera mer tid hemma. Partnern kanske inte låter dig gå på fester och träffa arbetskamrater utanför jobbet. Du tappar kontakten med dina vänner och släktingar, eftersom partnern inte vill att du träffar dem. Många gånger förbjuder partnern dig sällan direkt, men kan uppvisa ett surt och aggressivt beteende samt vara känslokall om du inte gör som partnern tycker. Syftet med att isolera en annan person mot andra människor är ofta för att ha full kontroll på individen. 

Våldsamhet

Att din partner får raseriutbrott och förstör saker är oftast ett sätt att skrämma dig på. Många gånger förekommer hot om att skada dig, barnen eller andra i din närhet. 

När barn bevittnar våld i familjen, exempelvis mellan två föräldrar, blir barnet utan skydd och kan känna sig emotionellt hjälplöst.
Följderna för ett barn som växer upp och bevittnar våld i en nära relation är en förhöjd risk att utveckla beteendeproblem, depression samt olika former av psykisk ohälsa.

Kollektivt tryck

Hedersrelaterat våld och förtryck uppmärksammas allt mer i Sverige. Bakom hedersbrotten ligger starkt patriarkala familjesystem med kollektivt tryck på familjerna och de enskilda personerna. En bevarad oskuld värderas högt. Om någon familjemedlem bryter mot gruppens normer och värderingar, drabbar skammen hela familjen. För att hedern ska återupprättas måste familjemedlemmen bestraffas. Hot och påtryckningar används för att få kvinnor och flickor att följa familjens och släktens normer och värderingar om äktenskap och sexualitet. De kontrolleras och tvingas leva med begränsningar och få möjligheter att själv välja sin väg i livet. 

Bestraffningar

Våldet och förtrycket utövas också mot dem som brutit mot familjens normer, med syftet att familjen och släkten ska återvinna den förlorade hedern. Bestraffningarna kan se ut på många olika sätt och kan till exempel handla om känslomässig och social utfrysning, kränkningar och fysiskt våld, inklusive mord. Släktens och männens anseende och status är ofta beroende av de närstående kvinnornas och flickornas beteende. Ett olämpligt beteende eller bara ryktet om ett sådant kan vara djupt vanhedrande för familjen och släkten. Även pojkar och män kan vara utsatta för hedersrelaterade brott. Förövarna till våldet kan vara män eller kvinnor, från den egna familjen eller från släkten. Många kvinnor och flickor som riskerar att bli utsatta för bestraffningar lever ett dubbelliv – ett tillsynes anpassat liv hemma och ett annat liv utanför familjen. Kontrollen som dessa kvinnor och flickor utsätts för kan sträcka sig från begränsningar i vardagen, som fritidsaktiviteter och kläder, till giftermål och utbildning.

Att vilja skiljas kan vara ett svårt normbrott

Det kan vara omöjligt för en kvinna att förvärvsarbete eller lära sig svenska, om mannen säger nej. Om kvinnan blir kränkt och slagen, vill hon oftast ut ur sitt äktenskap, men att begära skilsmässa kan vara ett svårt normbrott, vilket kan medföra stor risk för både mer misshandel och till och med mord. Många kvinnor ser sig tvungna att stanna kvar i äktenskapet. Om kvinnan bestämmer sig för skilsmässa kan hon vara tvungen att bryta helt med sin sociala omgivning.

Stöd och hjälp från kvinnojouren, socialtjänst och samhället i övrigt kan vara livsnödvändigt, när kvinnan vill förändra sin svåra situation.

Djur är i likhet med barn beroende av någon annan persons omhändertagande. mannen använder ofta barnet eller husdjuret för att utöva kontroll över kvinnan.

Det kan då vara svårt att lämna om djuret kommer till skada eller mannen hotar att skada djuret om kvinnan lämnar.

Ekonomiskt våld innebär att skaffa sig ett ekonomiskt övertag som medel att förtrycka eller kontrollera sin partner.

Det kan gälla rätten att ifrågasätta inköp, kräva något i utbyte mot pengar, undanhålla nödvändigheter, ge pengar när kvinnan varit snäll och foglig. detta är en form av våld som innebär att kontrollera offrets tillgång till ekonomiska resurser. Att vara utsatt för ekonomiskt våld i en nära relation ökar utsattheten och försvårar möjligheten att lämna relationen då den utsatta kvinnan har hamnat i en beroendeställning gentemot mannen.

Kvinnor som utsätts för våld uppvisar en rad negativa hälsotillstånd. Väldigt vanligt är:

  • kroniska smärtsymptom
  • depression och ångest
  • sömnstörningar
  • fobier
  • självdestruktivitet
  • låg självkänsla
  • ökat behov av läkemedel

Fysiska skador kan vara:

  • frakturer
  • ansiktsskador
  • buk-och bröstskador
  • gynekologiska sjukdomar
  • inflammationer

Hur kan Du hjälpa?

Om du ser eller hör att en kvinna är utsatt för hot och/eller våld, tveka inte! Ring polisen i en akut situation, 112. Man kan även ringa till polisen på 11414 och få råd och tips om vad man kan göra, om man tror att en granne t ex är utsatt för våld.

Om du får kännedom om att en kvinna är utsatt för våld i hemmet eller i en nära relation, prata öppet med henne vid ett lämpligt tillfälle. Berätta för kvinnan att hon inte är ensam om att vara utsatt, utan att det är mycket vanligare än man tror. Läs och samla in information som du kan ge henne. Ta reda på vilka resurser som finns i samhället, telefonnumret till kvinnojouren t ex. Hjälp kvinnan att komma i kontakt med kvinnojouren, socialtjänsten, sjukvården, polisen eller andra myndigheter i samhället, om hon vill. Tänk på att kvinnan kan vara i fara,  om hennes partner får reda på att hon söker hjälp av utomstående. Det är kvinnan som bestämmer om hon vill lämna och när hon vill lämna relationen. 

Det är fint med en person som vill engagera sig. Finnas med vid hennes sida och ge stöd. En separation kan ibland ta lång tid att genomföra. Stöd kvinnans val oavsett hennes beslut! 

Vad hjälper inte:

Tala inte om för kvinnan vad hon skall göra. Det är viktigt att inte skynda på henne! Kvinnan måste själv bli mogen att fatta ett beslut. Att lämna ett förhållande där hot och/eller våld förekommer är ofta en långvarig och svår process. Kvinnan kan många gånger återvända till partnern innan hon bestämmer sig för att verkligen lämna förhållandet. Viktigt är därför att alltid finnas där och stötta henne, så att hon inte känner sig övergiven. 

Låt henne inte känna sig oduglig om hon väljer att stanna kvar hos partnern. 

Uppmana inte kvinnan att återvända till förhållandet om hon har valt att lämna det.

Tala inte om för henne att hon inte behöver känna oro och rädsla. Många gånger är de farligaste situationerna för en kvinna som är utsatt för hot och/eller våld när hon hotar att lämna partnern. 

Låt inte partnern få kännedom om er kontakt. Det kan innebära fara för henne. 

Råd inte kvinnan att stanna kvar i ett förhållande där hot och/eller våld förekommer med tanke på barnen. Barn i sådana familjer far ofta själva mycket illa. 

Ibland kan omgivningen undra varför kvinnan inte bara lämnar mannen som skadar henne. Orsakerna till detta kan vara många. Ofta är kvinnan skräckslagen och känner sig svag och ensam eftersom mannen många gånger begränsar kvinnans umgänge. Kvinnan kan också känna skuld, då mannen många gånger säger att det är hennes fel att han blir arg och slåss. Om hon har barn är hon väldigt rädd att förlora dem.
En annan orsak kan vara att hon för det mesta inte har pengar, men däremot står för mängder av lån. Många av männen skrämmer också kvinnorna så mycket att de inte vågar lämna honom. Skrämseltekniken kan t.ex. ta sig i uttryck genom att mannen slår sönder möbler eller annat, att han visar vapen, skadar husdjur, hotar att döda barnen etc. En del män hotar också med att ta livet av sig själv om kvinnan lämnar förhållandet.
Männen kan också genom att be om en "sista chans" få sina kvinnor att stanna. Många gånger säger de att de aldrig mer ska slå eller hota kvinnan.

Polisanmälan

Alla kan anmäla någon för hot och/eller våld, vilket även gäller om man utsätts för hot och/eller våld av en närstående person. Kontakta polisen på telefonnummer 112, om hotet är akut, eller på telefonnummer 114 14, om hotet inte upplevs vara akut. Du har rätt att be om att få träffa en polis som är van att möta människor som befinner sig i en liknande situation som du.

Skyddade personuppgifter/skyddad identitet

Om du upplever våld, hot om våld, förföljelse och/eller andra trakasserier finns det möjlighet att ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket, också kallat skyddad identitet. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter/skyddad identitet:

Sekretessmarkering

Vanligtvis är folkbokföringsuppgifter, exempelvis personnummer, namn och adress, offentliga uppgifter i Sverige. Detta innebär att alla har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I särskilda fall (ofta vid konkreta hot) kan du dock få dina personuppgifter skyddade genom att man i folkbokföringssystemet för in en markering för särskild sekretessprövning, en så kallad sekretessmarkering. Varje myndighet måste då noga pröva ditt enskilda fall innan de får lämna ut dina uppgifter om någon önskar detta. En sekretessmarkering skyddar dig och dina barns adress. Skatteverket ger istället service till dem, som vill nå en skyddad person genom att vidarebefordra brev. 

Skyddad folkbokföring (ersätter kvarskrivning från 1 januari 2019)

Finns det särskilda skäl, t ex att du riskerar utsättas för brott, kan du få skyddad folkbokföring när du flyttar. Skyddad folkbokföring fungerar som ett adresskydd. Som adress i registret anges adressen till skattekontoret på din gamla ort. Detta innebär att posten går via Skatteverket till den nya adressen. Du kan även få skyddad folkbokföring om du bor kvar, om det kan antas ge tillräckligt skydd.

Du kan ansöka om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring hos Skatteverket. När beslut om sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring är taget gäller beslutet ett år i taget. Det tar cirka 14 dagar att få dessa skydd. 

Fingerade personuppgifter/ny identitet

Om du blir utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till livet, hälsan eller friheten kan du få fingerade personuppgifter, en så kallad ny identitet. Du får då nya identitetsuppgifter, exempelvis nytt namn och nytt personnummer. Du kan ansöka om fingerade personuppgifter hos Rikskriminalpolisen. 

För mer information om skyddade personuppgifter/skyddad identitet besök: Skatteverket

Kontaktförbud

Vid erhållande av kontaktförbud får den som hotar och/eller trakasserar dig inte besöka dig eller ta kontakt med dig på andra sätt, exempelvis via telefon. 

Förbudet kan också innebära att personen som hotar dig inte heller får vara i närheten av din bostad eller arbetsplats. Ett kontaktförbud är till för att undvika situationer som kan bli farliga. Om personen överträder kontaktförbudet är det en brottslig handling som kan leda till böter eller fängelse upp till ett år. Kontaktförbud är vanligtvis tidsbestämda. 

Vill du ansöka om kontaktförbud skall du vända dig till din lokala polis- eller åklagarmyndighet. De kan även svara på mer frågor om kontaktförbudets innebörd liksom din situation. Det är alltid en åklagare som beslutar om kontaktförbud och beslutet kan överklagas till tingsrätten. 

Familjerätten - socialtjänstens familjerättsenhet

Socialtjänsten erbjuder stöd och rådgivning i frågor som berör vårdnad och umgänge kring gemensamma barn. I samband med separationer och skilsmässorerbjuds stöd både för föräldrar som kan komma överens och för de som inte kan det. Familjerättens arbete fokuserar på barnens bästa och barnens behov, och arbetet syftar till att familjer ska kunna hitta sin egen lösning för barnens bästa. Om familjen, trots familjerättens stöd, inte förmår komma överens, kan tingsrätten besluta i frågor kring vårdnad, boende och umgänge.