Psykiskt våld

Psykiskt våld är en form av våld som inte alltid syns – men som kan vara minst lika skadlig som fysiskt våld. Det handlar om att en närstående person systematiskt bryter ner ens självkänsla, skapar rädsla eller kontroll genom ord, blickar, hot, skuld, manipulation och isolering.

Psykiskt våld kan ta sig många uttryck:

• Kränkande kommentarer, förolämpningar eller nedlåtande tilltal

• Att bli hånad, tystad, ignorerad eller skrämd

• Att ständigt bli ifrågasatt, misstänkliggjord eller anklagad

• Att hotas med våld, skilsmässa, att ta barnen eller att ta sitt liv

• Att kontrolleras – var man är, vad man gör, vem man träffar

• Att isoleras från vänner, familj eller omvärlden

• Att bli gaslightad: förövaren förvrider verkligheten så att man börjar tvivla på sig själv och sin uppfattning om vad som hänt

• Att leva med ständig rädsla för att göra "fel" eller "provocera" fram ett utbrott

Psykiskt våld pågår ofta under lång tid. Det är subtilt i början och kan trappas upp gradvis. Det får den utsatta att känna skuld, skam och att det är hen själv som är problemet. Det är en effektiv form av kontroll – och ofta ett första steg innan andra former av våld följer.

Brottsrubriceringar kopplade till psykiskt våld i nära relation

Psykiskt våld kan vara svårt att bevisa, men det kan ändå utgöra brott enligt svensk lag. Exempel på brottsrubriceringar är:

• Grov kvinnofridskränkning / Grov fridskränkning – När en närstående utsätter någon för upprepade kränkningar, hot, tvång, ofredanden eller liknande. Den här rubriceringen tar hänsyn till hela våldsmönstret över tid.

• Olaga hot – När någon hotar med att skada, döda, förstöra något viktigt eller på annat sätt skapar allvarlig rädsla.

• Olaga tvång – När någon tvingar dig att göra något mot din vilja genom hot eller psykisk press.

• Ofredande – Kränkande och störande beteenden som påverkar någons trygghet eller integritet, t.ex. upprepad kontroll, trakasserier eller obehagliga meddelanden.

Även psykiskt våld kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser för den som utsätts, och det är därför skyddslagstiftningen ser allvarligt på det.