Insändare: Vi behöver prata om porr med våra unga
Det är upp till oss vuxna att hjälpa ungdomar att skapa ett kritiskt förhållningssätt till porren.
Studier har visat att en tredjedel av alla barn exponeras för porr vid 12 års ålder. När samma ungdomar fyllt 16 så har i princip alla killar, och drygt hälften av tjejerna, exponerats för porr. Vad är det de ser i porren? En studie från 2010 undersöktes 304 porrscener. Där kom det fram till att 88% av scenerna innehöll fysiskt våld och 49% innehöll verbalt våld. Det var ingen sökning på våldsporr eller liknande, utan det var de första, mest lättillgängliga scenerna man hittade. Fysiskt våld definierades här som en avsiktlig handling som orsakar skada till exempel genom att slå, bita och strypa. Verbalt våld definierades som kränkande ord, förolämpningar eller hot om fysiskt våld. Gissa hur många procent av scenerna som innehöll kyssar, skratt eller komplimanger? Knappt 10%. Tror vi att en ungdom som exponeras för detta växer upp med en schysst bild av hur en ömsesidig relation ser ut?
Tjejjouren Luleå har föreläst om porr i flera år och möter dagligen nyfikna högstadie- och gymnasieelever som vill prata om detta. Från och med HT22 står det i läroplanen att “eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.” Ett kritiskt förhållningssätt är att ifrågasätta snarare än att bekräfta rådande kunskap och omständigheter. Det kommer från en övertygelse om att makt skapar incitament för människor att bekräfta och bevara det som är till fördel för dem, ibland på bekostnad av andra. Att ge elever möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till porren innebär alltså att ställa frågor som för vem är porren producerad? Varför utövas det våld i porr? Vem är det som tjänar på produktionen av porr? Finns det någon förlorare?
Det är ett viktigt uppdrag lärarna har fått, men vi träffar dem som känner att porr är svårt att prata om, inte vet hur de ska börja eller rent utav känner sig obekväma med att ta upp ämnet. Dessa lärare är experter på sina ämnen, men hjälpen från Skolverket, tips på samtalsmodeller och en guide i digitala möten, är inte tillräcklig. Jourrörelsen ser här ett kunskapsglapp som behöver fyllas av civilsamhället. Vi på Tjejjouren Luleå fortsätter gärna att prata om porr i klassrummen, men samtalet måste hållas i gång när vi går därifrån. Här saknas det resurser och verktyg hos många. Det är trots allt upp till oss vuxna att hjälpa ungdomar att skapa ett kritiskt förhållningssätt till porren, för att de ska kunna få en schysst bild av hur en ömsesidig relation ser ut.
Tilda & Felicia, Tjejjouren Luleå