Det civila samhället är avgörande i välfärden

Det är inte är rimligt att lika villkor ska gälla för ideella och idéburna organisationer som för det privata näringslivet. Dagens system med upphandling fungerar inte för den ideella sektorn. Det civila samhället har en avgörande roll i välfärden, och nu ska vi säkerställa att det får fortsätta vara så, skriver representanter för regeringen, SKL, Roks och Unizon.

Det civila samhället – genom ideella och idéburna organisationer, sociala företag, kooperativ, kyrkliga samfund och privata stiftelser är sedan lång tid tillbaka betydelsefulla aktörer inom den sociala välfärden.

Det civila samhällets organisationer i Sverige är fristående och självständiga från staten. Men det har, i samspel med staten och kommunerna, genom åren inte bara varit med om att utveckla den svenska välfärdsmodellen. Det civila samhället har också bidragit till att lösa många av de samhällsutmaningar Sverige stått inför.

En viktig aktör i detta har varit Sveriges alla kvinnojourer. Kommunerna har ansvaret för att våldsutsatta kvinnor får det stöd och det skydd de behöver och i de flesta kommuner finns skyddat boende för kvinnor som är utsatta för hot eller våld i den egna kommunen eller i andra kommuner. I majoriteten av fallen drivs dessa av ideella föreningar, vanligtvis kvinnojourer, och i vissa fall driver kommunen ett eget skyddat boende.

Kvinnojourerna har genom åren hjälpt hundratusentals utsatta människor som behövt både akut och långsiktigt stöd. Hitintills har kvinnojourernas verksamhet upphandlats i liten utsträckning. Det har dock på senare tid blivit allt vanligare att konkurrensutsätta skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och deras barn – den tjänst som kvinnojourer bidrar med.

Vår gemensamma bild är att väldigt många ideella föreningar i dag är hänvisade till upphandlingsregelverken och andra modeller som bygger på konkurrens med kommersiella aktörer. Det är inte en acceptabel utveckling.

Det finns i dag en stor osäkerhet ute i kommunerna som många gånger vill hitta samverkansformer med den ideella sektorn, men helt enkelt inte vet vilka regler som gäller. Det finns de som gått före på det här området. Sigtuna kommun var först ut med att skriva ett samverkansavtal med en ideell kvinno- och tjejjour. Ett så kallat IOP-avtal är en samverkansmodell som innebär att den idéburna organisationen bidrar till samhällsutvecklingen på ett mer konkret sätt än vad de ekonomiska bidragen ger utrymme för, men som inte bygger på marknadsmekanismer och kommersiella kontrakt.

Sigtuna kommun har på det här sättet lyft in kvinno- och tjejjouren i det kommunala välfärdssystemet utan att inskränka på dess roll som självständig civilsamhällesorganisation. Det är ett betydelsefullt erkännande av den särställning jouren alltid har haft.

Inom ramen för att skapa bättre förutsättningar för det civila samhället tillsattes i mars 2015 en utredning om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster.

Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet.

Utredningen ska även undersöka hur regelverket som styr upphandling av bland annat sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt. Utredningen för ett stärkt civilsamhälle ska bland annat analysera och beskriva vilka särskilda svårigheter som det civila samhällets organisationer möter när de deltar i offentliga upphandlingar och vid behov utveckla upphandlingskriterier som överensstämmer med organisationernas verksamheter och som myndigheterna kan använda i sina upphandlingar för at ta hänsyn till de mervärden som organisationerna, exempelvis kvinnojourer, kan erbjuda.

Därutöver ska utredaren ge exempel från kommuner som använder sig av andra former än upphandling, till exempel bidrag, för att det civila samhällets organisationer ska kunna utföra offentligt finansierade tjänster.

Det finns flera faktorer som tyder på att det inte är rimligt att lika villkor ska gälla för ideella och idéburna organisationer som för det privata näringslivet om samhället ska ha en möjlighet att ta del av vad det civila samhället kan bidra med på ett fullgott sätt. Dagens system med upphandling fungerar inte för den ideella sektorn. Det civila samhället har en avgörande roll i välfärden, och nu ska vi säkerställa att det får fortsätta vara så. Om detta är vi överens.

Ardalan Shekarabi, S civilminister
Åsa Regnér, S barn-, äldre- och jämställdhetsminister
Lena Micko, ordförande SKL
Beatrice Unander-Scharin, vice ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Zandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon

Publicerad på Expressen debatt 3 juli 2015