Det måste till för att samtyckeslagen inte ska bli ett slag i luften

I höst förväntas riksdagen anta en ny sexualbrottslag. Lagen är nödvändig och innebär ett gyllene tillfälle att prata om vad samtycke innebär och förstärka arbetet mot sexuella övergrepp. Vi vill därför se tydliga satsningar i höstbudgeten på information kopplat till den nya lagen och ett långsiktigt arbete för att förändra normer kring sexualitet, skriver Unizon, RFSU och Fatta.

I höst förväntas riksdagen anta en ny sexualbrottslag. Lagen är nödvändig och innebär ett gyllene tillfälle att prata om vad samtycke innebär och förstärka arbetet mot sexuella övergrepp. Vi vill därför se tydliga satsningar i höstbudgeten på information kopplat till den nya lagen och ett långsiktigt arbete för att förändra normer kring sexualitet, skriver Unizon, RFSU och Fatta.

Snart kan det bli straffbart att ha sex med någon som inte uttrycker att hen vill. Man kommer inte heller kunna skylla på att man inte förstod att någon inte ville. Genom den så kallade samtyckeslagen får den sexuella självbestämmanderätten ett bättre skydd i lag och straffriheten för sexuella övergrepp kan minska. En förändrad sexualbrottslagstiftning är en central utgångspunkt i arbetet mot sexuellt våld. Samtyckeslagen sänder en tydlig signal om vad samhället anser är rätt och fel. Lagen kan ha en normerande verkan, men det förutsätter ett förebyggande arbetet där vi förändrar normer runt sexualitet, jämställdhet och maskulinitet.

RFSU, Fatta och Unizon har tillsammans lång erfarenhet av förebyggande arbete mot sexuella övergrepp. Våra organisationer för kontinuerligt samtal med unga och samarbetar på olika sätt med till exempel idrottsrörelsen, kultur-och föreningssverige, fritidsgårdar och festivalarrangörer. Vi vet att unga efterlyser diskussioner kring genus, sexualitet, samspel och gränser. Vi behöver prata om hur man kommunicerar med en partner. Hur kan man ta reda på vad den andra vill och hur jag kan säkerställa att den jag vill ha sex med vill ha sex med mig?

Den stora majoriteten av sexuella övergrepp begås av män och därför behövs också ett tydligt genusperspektiv i informationen kring lagstiftningen som utgår från rådande maktrelationer. Kvinno- och tjejjourernas erfarenhet visar ett behov av tydlighet från vuxna kring vad ett övergrepp är och vem som bär ansvar. Detta kan en informationssatsning med den nya sexualbrottslagen som grund möjliggöra.

Nu förhandlar politikerna budgeten för 2018. Olika satsningar ställs mot varandra, områden prioriteras upp och prioriteras ner. Samtidigt är sexuella övergrepp ett av våra mest akuta problem i Sverige. Det sker i hemmet, varje dag i skolan, på fester och på allmänna platser. Vi har många gånger hört politiska företrädare fördöma sexuella övergrepp. Nu är det dags att omsätta ord till konkreta budgetsatsningar på informationsinsatser och förebyggande arbete för att säkerställa att lagen inte bara blir ett slag i luften.

Vi önskar också att regeringen tar fram en plan, tillsammans med berörda organisationer i civilsamhället, för att säkerställa att alla elever ges rätt till en sexualundervisning som rustar dem för respektfulla och jämlika relationer.

Den 20 september ska regeringen presentera sin budget för 2018. Då förväntar vi oss tydliga satsningar på ett långsiktigt och hållbart arbete för förändrade normer och mot sexuella övergrepp.

Zandra Kanakaris, Förbundsordförande Unizon
Hans Linde, Förbundsordförande RFSU
Elin Sundin, Ordförande Fatta

Debattartikel i Metro 10 september 2017