”Inför en rättsgaranti för våldtagna”

Polisen och politiken måste sluta ställa den organiserade brottsligheten och sexualbrotten mot varandra. Våld som drabbar kvinnor är inte mindre allvarligt än våld som drabbar män. Unizon kräver nu att regeringen inför en rättsgaranti som innebär att våldtäkt utreds inom rimlig tid

Anmälningar om våldtäkt och andra sexualbrott utreds inte för att polisen prioriterar gängrelaterade mord och mordförsök. Mäns våld är ett akut samhällsproblem och gängrelaterade skjutningar drabbar särskilt personer som redan befinner sig i social utsatthet. Att mammor förlorar sina söner, systrar sina bröder och barn sina pappor i uppgörelser i våra storstäders förorter är en stor sorg för Sverige.

Parallellt med skjutningar på öppen gata pågår mäns våld mot kvinnor och barn bakom stängda dörrar. 2016 mördades 17 kvinnor av män de haft en kärleksrelation med. Samma år polisanmäldes över 6 000 våldtäkter mot kvinnor och barn varav knappt 200 ledde till fällande dom. Brå uppskattar att män och killar begår 100 våldtäkter om dagen i Sverige, de flesta polisanmäls inte.

Män som skjuter andra män har flickvänner och barn. Personal på våra kvinnojourer hotas och förföljs av män som har kopplingar till kriminella nätverk och vars flickvän bor på jourens skyddade boende.

Polisen har nu sagt rakt ut att de tvingas prioritera mellan dessa två grova brottstyper, och att sexualbrotten då får stå tillbaka. Ett redan dåligt utgångsläge för att förövaren ska åtalas och dömas blir nu ännu sämre. Unizons kvinno-, tjej- och ungdomsjourer har 90 000 stödkontakter om året och är landets största aktör på nätet för stöd till barn och unga. Jourerna möter varje år tusentals kvinnor och barn som utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkt. Vi vet vikten av att få rättslig upprättelse. Vi vet att mötet med rättsväsendet, exempelvis i form av en nedlagd utredning, kan upplevas som en andra våldtäkt. Kostnaderna blir höga, både för samhället och för individen.

”Det är inte bra att våldtäktsbrott läggs på hög, men de andra brotten är ännu allvarligare. De drabbar tredje man och påverkar rättssamhället på ett helt annat sätt”, säger Torgny Söderberg sektionschef utredningsenheten i Stockholm i Aktuellt.

För det första påverkar sexualbrotten rättssamhället i allra högsta grad. Att barn och unga växer upp med bilden av att våldtäkt inte är ett riktigt brott gör att mäns och killars sexuella övergrepp tillåts fortgå. En enda förövare kan under ett helt liv hinna utsätta många i sin närhet om inte samhället ingriper.

För det andra måste polisen och politiken sluta ställa den organiserade brottsligheten och sexualbrotten mot varandra och i stället se sambanden. Förutom att det kan vara samma gärningsman finns orsakssamband som machoideal, sexism och våldsromantik. I dag gör allt för få denna koppling.

Veckans regeringsförklaring innehöll ett längre parti om organiserad brottslighet men nämner inte sexualbrott. Statsministern presenterade en satsning på 750 miljoner kronor på rättsväsendet och menade att ”fler brott ska klaras upp. Det blir svårare att vara kriminell i Sverige”. I denna retorik och framför allt i de direktiv och prioriteringar som riktas till polismyndigheten måste mäns våld mot kvinnor och barn lyftas särskilt.

Vi kräver att en betydande del av de nämnda 750 miljonerna riktas särskilt mot sexualbrott och annat som annars kommer att missgynnas när polisen tvingas prioritera. Polisens utredare måste få förutsättningar att göra ett ordentligt jobb. De måste få det stöd de behöver från sin arbetsgivare och kunskapsdränaget, som uppstår när erfarna och kunniga poliser känner sig tvingade att lämna polisen, måste få ett stopp.  

Det är ett faktum i ett ojämställt samhälle att våld som drabbar kvinnor och flickor ses som mindre allvarligt än våld som drabbar män. Vi vill inte se fler företrädare från polisen ge uttryck för denna uppfattning. Vi kräver att regeringen inför en rättsgaranti som innebär att våldtäkt utreds inom rimlig tid och med de resurser i form av kunskap, erfarenhet och pengar som denna svåra brottstyp kräver.

Olga Persson, Generalsekreterare Unizon

Zandra Kanakaris, Förbundsordförande Unizon 

Debattartikel i Dagens Samhälle 14 september 2017