Kvinnofrid ska inte behöva upphandlas

Sedan många år tillbaka har Kvinno- och Tjejjourens arbete skett i nära samverkan med Jönköpings kommun. Detta har inneburit att kommunen delfinansierar jourens verksamhet och att ett konkret samarbete med Mottagningen för Våldsutsatta har utvecklats på ett unikt sätt om man ser det ur ett nationellt perspektiv. Föreningen har alltid känt ett stort förtroende från politiker i samtliga partier.

Sedan 2005 har Kvinnojouren och Jönköpings kommun haft en löpande överenskommelse om hur finansieringen ska ske och vad Kvinnojouren ska erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn som söker stöd hos jouren. Verksamheten bedrivs professionellt med ett komplement av frivilliga insatser. Under en tid har vi i dialog med tjänstemän arbetat fram ett nytt avtal baserat på att jouren numera till viss del är utförare av socialtjänst vilket har inneburit större krav på verksamheten. Jouren har välkomnat en utveckling där ansvarsfördelning och finansiering förtydligas. Detta sker på många ställen i landet och är en utveckling vi och vårt riksförbund Unizon/SKR varmt välkomnar då det ökar rättstryggheten för de stödsökande och stärker relationen mellan civilsamhälle och kommun. 

Att frågan om upphandling väcks är en naturlig följd av att kommunen tar en aktivare roll i att stötta och skydda våldsutsatta kvinnor, ett område där Kvinnojouren Jönköping arbetat i 35 år. I den process där föreningen tillsammans med kommunen arbetat fram ett avtal har vi flera gånger ställt frågan om en upphandling av skyddat boende är aktuell – senast i maj i år fick vi försäkringar om att så inte är fallet. Varken politiker eller tjänstemän har den önskan sa man då.

I september kom beskedet om att kommunen nu beslutat att upphandla delar av verksamheten. Var eller vem som tagit detta beslut är svårt att få svar på. Sedan dess har en diskussion i föreningen förts bland volontärer, personal och i styrelsen. Fördelar och nackdelar har vänts och vridits på. Möjliga lösningar har ibland verkat omöjliga och tvärtom. Vi har landat i att föreningen skulle föredra att ingå ett partnerskap med kommunen. Detta är fullt möjligt och vi tror dessutom att det är en modell som passar Jönköpings kommun som av tradition sett positivt på samarbetat med civilsamhället.

Frågan om upphandling behöver övervägas noga då det är ett viktigt ideologiskt beslut som bör diskuteras av den folkvalda politiska ledningen i kommunen. Att ta steget och välja att konkurrensutsätta kvinnojourerna och därmed på sikt öppna upp en marknad på området är ett beslut som kan få stora konsekvenser. Detta beslut bör inte hastas igenom av tjänstemän utan utredas noga. Möjligheten finns att välja att ingå ett partnerskap där kvinnojouren kan behålla sin roll som självständig aktör.

För det finns alternativ. Vi menar att kommunen inte behöver välja upphandling där någon konkurrens inte finns att vårda. I veckan skriver Sigtuna kommun och Kvinno- och tjejjouren avtal om att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP). Överenskommelsen innebär att kommunen lyfter in jouren som en del i det generella välfärdsystemet. Därmed har Sigtuna satt ner foten; stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn behöver inte upphandlas, det finns andra bättre alternativ. Beslutet tas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige och vi menar att den vägen kan också politiker i Jönköpings kommun ha modet att gå!

Mari Karlsson, ordförande Kvinno- och Tjejjouren Jönköping
Catarina Gustafsson, verksamhetschef Kvinno- och Tjejjouren Jönköping och ledamot i Unizons styrelse.

Debattartikeln är skriven av Kvinno- och Tjejjouren Jönköping och publicerades i Smålands Folkblad 28 november 2014.