Samhället sviker våldsutsatta kvinnor och barn
Var femte kvinnojour rapporterar att barn blir kvar hemma med förövare i stället för att få sin lagstadgade rätt till skydd. Nu krävs pengar för att kvinnor och barn ska få känna sig trygga, skriver Olga Persson och Rebecka Andersson, Unizon i Altinget.
Tänk dig att du är fem år gammal. Du leker med dina kompisar på förskolan, men efter mellis när det är dags att gå hem börjar du få du ont i magen. Vad ska hända ikväll? Ska pappa skrika på mamma igen, ta stryptag, sparka på bebisen i magen? Du lever med en ständig rädsla och omöjlig uppgift – att skydda mamma. När han hotar att döda mamma igen packar mamma snabbt en väska och lämnar, men vart ska ni ta vägen?
Mäns våld mot kvinnor prioriteras inte
Den 1 april 2024 trädde en ny lag i kraft med syfte att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och barn. Enligt både nuvarande och tidigare regering ska mäns våld mot kvinnor ha samma prioritet som gängkriminaliteten. Men det är enbart när det gäller gängkriminaliteten som regeringen redovisar resultat.
När regeringen inte redovisar resultat gör vi det: aldrig nånsin tidigare har så få barn fått komma till skyddat boende. Mellan 2018-2024 minskade antalet barn på skyddat boende med 43 procent, 2024 fick enbart 672 barn skydd – aldrig tidigare har så få barn fått komma bort från våld, till en trygg plats. Trots att vi lever i en tid där trygghet beskrivs som vår största frihetsfråga.
Unizons statistik och rapporter visar att trots att kvinnor och barn söker stöd beviljar kommunerna allt färre barn tillgång till den kvinnojourernas skyddade boenden. En plats att landa på. Få stöd. Vila. Börja ett nytt liv.
Barn tvingas stanna med förövaren
Samhällets brister är tyvärr väldokumenterade. En rapport från Stockholms stad från 2024 visar att antalet våldsutsatta som beviljats skyddat boende har minskat markant, från 2022-2023 minskade antalet barn på skyddat boende med 35 procent. Inte sedan 2012 har socialtjänsten beviljat så få våldsutsatta skyddat boende. Detta trots att insatsen är en lagstadgad rättighet och ett kommunalt ansvar. Socialstyrelsens nationella rapport visar en minskning i antal barn på skyddat boende med 34 procent.
Socialtjänstinspektörers granskning visar hur våld mot barn inte alltid utreds eller polisanmäls. Socialtjänsten säger själv att arbetsbelastning är för hög. Det är samma socialsekreterare som nu ska utreda om barn ska få skyddat boende.
Resultat: var femte Unizonjour larmar om att barn tvingas stanna hemma med förövare, i stället för att få sin lagstadgade rätt till skydd. Efter nio månader med ny lagstiftning har det bekräftats att minst 19 barn tvingats stanna hemma med förövare, det verkliga antalet är säkerligen många fler.
Den nya lagstiftningen är tänkt att stärka kvinnors och barns rättigheter. Men för att de rättigheterna ska stärkas måste kvinnor och barn beviljas skyddat boende, och då krävs pengar. Unizons lösning är en modell liknande den danska: en placeringspeng, där staten och kommunen delar på kostnaden. Och det är kvinnojouren – med sin expertis – som har mandat att bedöma behovet av skydd, samtidigt som socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård avlastas.
250 miljoner behövs
Unizon uppskattar att minst dubbelt så många som i dag är i behov av skyddat boende. Med vår modell skulle statens andel av kostnaden vara drygt 250 miljoner. Det motsvarar mindre än 0,02 procent av statsbudgeten – men skillnaden är ovärderlig.
Sedan den nya lagen trädde i kraft har tio skyddade boenden fått tillstånd. Fem av dem drivs av Unizons kvinnojourer. Vi är redo med verksamheter av god kvalitet, helt utan vinstintresse.
Om regeringen menar allvar med att mäns våld mot kvinnor ska ha samma status och prioritet som gängkriminaliteten, om regeringen menar allvar med att förebygga gängkriminalitet så måste barn få en trygg uppväxt, fri från våld. I det akuta skedet är det ett skyddat boende. Visa oss, i reda pengar, att ni menar allvar. Vi lovar att finnas där för alla barn och kvinnor som vi vet behöver oss.
Debatten publicerades 23 maj 2025 i Altinget