Samtyckeslagen 5 år

08:e jun 2023

I år har det gått 5 år sedan samtyckeslagstiftningen började gälla i Sverige. Unizon var med och kämpade för samtyckeslagstiftningen - en viktig samhällelig signal som säger det som borde vara självklart: Sex ska vara frivilligt, annars är det olagligt.

Vad ser Unizon?
Vi ser en framåtrörelse, att tjej- och ungdomsjourerna kan använda samtyckeslagstiftning som diskussionsstart i samtal med barn och unga. Samtycke är ett vedertaget begrepp som hjälper till att lägga ansvaret där det hör hemma – hos förövaren. Lagen har haft en stor normerande effekt, men för verklig effekt måste fler fällas för brottsliga handlingar. Tjejer och kvinnor gör allt de ska, de söker stöd, berättar och anmäler. Nu krävs det att rättsväsendet möter upp och att fler anmälningar leder till fällande dom.

Vad krävs nu?
Fler anmälningar måste leda till fällande dom, polismyndighetens och åklagarmyndighetens kapacitet att lagföra förövare måste öka. Våldtäktsanmälningar får inte läggas på hög.
Skolan är den arena där sex, samtycke och relationer ska läras ut. Skolan måste ta större ansvar.
Vi måste också diskutera vad man kan samtycka till. Strypning är en dödlig våldshandling, ändå utsätts unga för så kallat ’strypsex’. Lagstiftning för att begränsa spridning av porr till barn under 18 år på nätet måste till. En åldersgräns skulle vara en anständighets första gräns för att små barn inte av misstag ska kunna se videos där kvinnor stryps och kallas för horor. Porr innebär en dubbelmoral för barn som samtidigt ska lära sig om ömsesidighet och samtycke vilket är totalt frånvarande på de stora streamingsajterna.

Hur märker jourerna av samtyckeslagstiftningen?
Samtycke är ett befäst begrepp och lagstiftningen är ett viktigt verktyg i jourernas arbete. Samtyckeslagen har hjälpt i ansvarsfrågan  - att det inte är den utsatta tjejens fel och att ansvaret ligger på förövaren. Den har hjälpt att reda i att man varit utsatt för ett brott och man känner sig tryggare i att anmäla. Men att så få anmälningar leder till fällande dom samt rädslan för bemötande hos rättsväsendet minskar benägenheten att anmäla. Processen efter anmälan och första förhör är ofta utdragen och kommunikationen bristfällig.

Jourerna om samtycke och porr
”Samtyckeslagen är ett verktyg i samtalet om porr, om frivillighet och "ja och nej" signaler. Samtycke existerar inte i porren och många som konsumerar porr har en bild av att motstånd är bra och att det är så det ska vara. Det finns en helt annan tyngd att kunna säga att det är ja-signalerna som alltid ska finnas närvarande. Man kan enkelt hänvisa till lagstiftningen, det är en stor trygghet att kunna informera de stödsökande om sina rättigheter. Även om en stödsökande förstår att det var ett övergrepp finns det ändå den här känslan av att man själv har gjort fel och ändå bär ett ansvar.”

Vilka utmaningar har vi framåt?
Vad kan man samtycka till? Vad kan man inte samtycka till?
Har den nya läroplanen fått genomslag? Har alla elever i grundskolan fått utbildning i sex, samtycke och relationer? Har den utbildningen ett jämställdhetsperspektiv?
Hur ska fler anmälningar leda till en fällande dom och hur ska kvinnor och flickor som anmäler våldtäkt få ett gott bemötande?

 

Tips för att läsa mer:
Storasysters rapport 2021: https://storasyster.org/aktuellt/storasysterrapporten-2021/

Brå om samtyckeslagstiftningen: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2020-06-15-den-nya-samtyckeslagen-i-praktiken.html

SVT Nyheter, Samtyckeslagen på frammarsch i Europa: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/samtyckeslagstifning-pa-frammarch-i-europa
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-gick-det-till-nar-sverige-fick-samtyckeslag-1
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/samtyckeslagen-fem-ar-fallande-valdtaktsdomar-mer-an-fordubblats