Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Övergripande välkomnar Unizon att barnkonventionen inkorporeras som svensk lag.
Unizon har valt att besvara de delar av utredningen som berör det område vi är verksamma inom, kapitel 5.3 och 5.4.

Unizon tillstyrker de förslag som utredningen lagt fram men anser att fler och skarpare åtgärder behövs samt att barn som upplevt våld ska få status som målsägande.

5.3

Utredningen riktar skarp kritik kring hur principerna om barnets rätt tillgodoses när det gäller barn som upplevt våld eller varit våldsutsatta. Unizon anser dock att åtgärdsförslagen som utredningen lägger fram inte på något sätt motsvarar de brister som påvisas i rapporten eller som vi, som riksförbund som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer som arbetar med barn som upplevt våld, möter i vardagen.

Inom Unizon väljer vi begreppet upplevt våld framför bevittnat då begreppet bevittnat inte beskriver det tillitsbrott och skada som präglar barn som befinner sig i en familj där pappa/styvpappa misshandlar, hotar och utövar våld mot mamma. Vi väljer också att benämna våldet som pappas/styvpappas våld mot mamma eftersom det i majoriteten av alla fall handlar om detta. Vi är självfallet medvetna om att våld även kan förekomma i andra konstellationer men anser att det könsneutrala uttrycket inte hjälper barnen. Det hjälper vidare till att dölja var ansvaret för våldet ligger, hos förövaren.

Ett av tio barn upplever pappas våld mot mamma. På Unizons jourer bor det fler barn än kvinnor, år 2015 bodde 2200 barn och 1300 kvinnor på Unizons kvinnojourers skyddade boenden. Alla dessa barn har på nära håll upplevt pappa eller styvpappas våld mot deras mamma. Många har också själva utsatts för fysiskt våld. Precis som utredningen konstaterar är det psykiskt våld och vanvård att tvingas växa upp under sådana förutsättningar och i SoL 5 kap 11 § framgår att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn som upplevt våld i familjen. Utredningen har kartlagt och påvisat brister på en rad områden då det gäller socialtjänstens förmåga att ta detta ansvar. Granskningar från IVO och nationella tillsyner av Socialstyrelsen konstaterar att barn som upplevt våld i sin familj varken uppmärksammas eller får det stöd de behöver efter sitt individuella behov. Därutöver konstaterar barnombudsmannen att det finns stora regionala skillnader i socialtjänsternas insatser för dessa barn. Den kartläggning som utredarna har gjort påvisar också stora brister. Bland annat har barnets bästa inte regelmässigt använts som tillvägagångsätt vid bedömningar i socialtjänstens utredningar när det handlar om våld i familjen. Unizon instämmer i att det finns påfallande brister i omsorgen runt barn som upplevt pappas våld mot mamma. Våra medlemsorganisationer vittnar bland annat om dåligt fungerande samarbeten mellan socialtjänsternas egna aktörer, exempelvis att kvinnofridsmottagningen och barnenheterna gör olika bedömningar om skyddsbehov. Jourerna vittnar också om att barn som bor i skyddat boende tvingas till umgänge med pappa/den våldsutövande parten som ibland dessutom inte är övervakat. I dessa fall tar Socialtjänsten inte hänsyn vare sig till barnets bästa eller till barnets rätt till skydd. Barn som bor på skyddat boende har många gånger svårigheter att få tillgång till förskola och skola, då inte alla kommuner har upparbetade rutiner trots skolplikt. I många delar av Sverige saknas också uppföljande insatser, exempelvis terapi eller stödsamtal för barn som upplevt våld.

5.3.6 Säkerställa att barn som bevittnat våld får stöd och hjälp av socialtjänsten när de är i behov av det, genom att socialtjänsten ska kunna besluta om öppna insatser till barn under 15 år även om vårdnadshavaren inte samtycker till dem.

Unizon välkomnar förslaget men anser att det är långt ifrån tillräckligt för att åtgärda de brister som framkommit i utredningen. Utredarna lyfter själva fram att det har genomförts en rad förändringar inom lagstiftningen och föreskrifterna rörande barns bästa och särskilt inom området som berör barn som upplevt våld men att det trots förändringarna kvarstår allvarliga brister. Utredarna hänvisar till förslaget 6.3.3 om kunskapssatsning gällande barns rättigheter på statlig, regional och lokal nivå, som åtgärd för detta. Unizon anser att det måste riktas skarpare och mer riktade åtgärder om det ska bli reella förändringar för barn som upplever våld särskilt eftersom föreskrifter och allmänna råd uppenbart tidigare inte har avhjälpt de brister som finns.

Exempelvis bör det inom socialtjänsten finnas krav på särskilda metoder för riskbedömningar som är anpassade till barn som lever i en familj där den ena parten utsätter den andra för våld. För vuxna kvinnor som utsätts för våld använder Socialtjänsten verktyget FREDA, Unizon ser ett stort behov av ett anpassat verktyg för riskbedömning när det gäller barn. Socialtjänsternas olika enheter måste ha tätare samarbete, till exempel i form av samverkan mellan kvinnofridsmottagningarna och barnenheterna i kommunerna. De insatser som kommuner erbjuder barn måste bli likvärdiga över landet och fler evidensbaserade metoder måste tas fram.  Kommunerna måste upprätta rutiner så att även barn som bor i skyddat boende får rätt till förskola/skola. Forskning visar att en av de viktigaste positiva faktorerna för barn som bor på kvinnojourernas skyddade boenden är att de får gå i skola eller förskola. För många barn är skolan eller förskolan dessutom den trygga punkten, som ger stabilitet trots att de befinner sig i kris. Samarbetet mellan Socialtjänst och barn och ungdomspsykiatrin måste också förbättras och utvecklas.

5.4.6

Gällande 5.4.6 välkomnar Unizon utredningens förslag att införa en särskild straffbestämmelse om misshandel av barn samt att ta bort smärtrekvisitet.

Unizon anser att det till detta bör läggas ett andra stycke där det fastslås att barn som ser eller hör eller på annat sätt upplever våld ska få egen status som målsägande.

Det är nu tio år sedan barn som upplever våld fick rätt till brottskadeersättning. Det är hög tid att ta ytterligare ett steg i rätt utveckling genom att i enlighet i barnkonventionen art 19, där det fastslås att varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjad av föräldrar eller annan som har hand om barnet, göra barn som upplevt våld till målsägande.

Stockholm 161014

Olga Persson, generalsekreterare Unizon

Zandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon