En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld (utkast till lagrådsremiss)

09:e sep. 2025

Riksförbundet Unizons yttrande över utkastet till lagrådsremiss En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld

Riksförbundet Unizon organiserar mer än 140 kvinnojourer, tjejjourer och 
ungdomsjourer. Samtliga medlemsorganisationer är idéburna och icke-vinstdrivna. 
Tillsammans arbetar Unizon för ett jämställt samhälle fritt från våld genom att 
erbjuda stöd och skydd, förebyggande arbete och politiskt påverkansarbete utifrån 
kunskap om hur kön, genus, makt och våld samverkar. Våld mot kvinnor och barn är 
den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle och det är mot bakgrund av
detta som betänkandet har granskats.


Unizon har tagit del av utkastet till lagrådsremiss som utgår från tidigare DS 2022:18.
I lagrådsremissen föreslås att ett nytt brott ska införas i brottsbalken, med 
beteckningen psykiskt våld. Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat 
utsätta en annan person för kränkningar i form av förolämpningar, otillbörliga hot, 
otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit 
ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.


Unizon vidhåller sina tidigare synpunkter som framförts i yttrandet över DS 2022:39 
Straffansvar för psykiskt våld där vi anser att gällande lagstiftning bör tillämpas i 
större omfattning. Grevio har vid sin granskning konstaterat att svensk lagstiftning 
redan idag uppfyller Istanbulkonventionens krav avseende psykiskt våld.


Det finns dock fördelar med en särskild brottsbeteckning angående psykiskt våld 
eftersom lagen om grov kvinnofridskränkning och andra rubriceringar vid upprepade 
tillfällen har visat sig otillräckliga vid rättstillämpningen. Det psykiska våldet ingår 
ofta som ett led i andra typer av kränkningar, och pågår ofta under lång tid, men det 
tas inte tillräckligt hänsyn till detta varken vid utredningen av brotten eller i domstol.
I och med ny lagstiftning, och därmed ny praxis, skulle fler gärningar kunna 
definieras som psykiskt våld och innebära att psykiskt våld får en tydligare definition.
Fler kränkningar av självkänsla och livsutrymme skulle då kriminaliseras.


Om ett nytt brott om psykiskt våld ska ha av lagstiftaren avsedd effekt så krävs dock 
en kompetenshöjning i hela rättskedjan om hur kön, genus, makt och våld påverkar 
kvinnor och män på olika sätt i ett samhälle som inte är jämställt. Hänsyn behöver 
även tas till att det psykiska våldet har långtgående konsekvenser för brottsoffret, 
även om det inte förekommit fysisk, sexuellt eller annat våld samtidigt. Många 
våldsutsatta kvinnor och barn vittnar om att de psykiska kränkningarna har allvarliga 
konsekvenser för den psykiska hälsan och livskvaliteten under lång tid. 

En nackdel med en egen straffbestämmelse för psykiskt våld är att den riskerar att 
missbrukas av en gärningsman och användas som en ursäkt för att utöva fysiskt våld, 
eller att den kan användas i så kallade motanmälningar vid tvistemål. Det kommer 
också att finnas bevissvårigheter och svåra gränsdragningssituationer till 
fridskränkningsbrotten och brott som rör hedersrelaterat våld och förtryck.
Detta yttrande har beslutats av Olga Persson, ordförande Unizon. I ärendets slutliga 
handläggning har Åsa Witkowski, sakkunnig kvinnofrid, varit föredragande.


Stockholm 2025-09-01
Olga Persson
Ordförande Unizon