Långsiktigt stöd till det civila samhället (DS 2018:13)

Unizon är en riksorganisation som samlar närmare 140 kvinno- tjej- och ungdomsjourer samt andra stödorganisationer som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna arbetar med stöd, skydd, prevention och påverkan utifrån en kunskap om våld, genus och makt.

Unizon välkomnar att de statliga bidrag som ges till det civila samhällets organisationer ses över med anledning av att göra dessa mer långsiktiga, förutsebara och enhetliga. Unizon har under många år påtalat svårigheterna med hur bidragen söks och fördelas. Våra medlemsjourer vittnar om alldeles för komplexa ansökningsförfarande och återrapportering som tar väldigt mycket tid i anspråk och i sin tur påverkar kärnverksamheten. Att bidragen ges årsvis, ofta med sent besked och utbetalning först långt in på budgetåret och med krav på återbetalning om inte medlen förbrukas inom ramen av budgetåret, ställer till det för våra medlemsjourer. Majoriteten är små verksamheter med få anställda och ansträngd ekonomi. Bland annat kan de inte planera verksamheten över flera år och det leder till otrygga anställningar och svårigheter att rekrytera och behålla personal.

Inom fältet mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck finns det en mängd olika bidrag att söka. Detta är självfallet glädjande men det kan också vara svårt att se hur de olika bidragen förhåller sig till varandra och vilka som kan sökas för vad. Våra medlemsjourer har också riktat stark kritik mot att avslag på hela eller delar av ansökan inte motiveras.

Under avsnitt 3:1 (s. 23) görs en beskrivningen av de roller som civilsamhället har och där påtalas att när organisationer utför tjänster på uppdrag av en offentlig aktör är det mot full ersättning för den aktuella verksamheten. Den ersättning det då är fråga om brukar benämnas uppdragsersättning och är inte en form av bidrag. Detta är missvisande.

För det första händer det ofta att organisationer med inslag av volontärarbete som utförs av frivilliga inom t ex socialt arbete inte ersätts fullt ut. Tvärtom utnyttjas ofta det mervärde som ideella insatser utgör när det offentliga samarbetar med/köper tjänster av de idéburna välfärdsaktörerna, utan att detta åsätts någon prislapp. Exempel på det är t ex många kvinno- och tjejjourer som förvisso får viss ersättning av kommunerna för sitt arbete, men som därutöver gör helt avgörande insatser för utsatta människor på ideell basis.

Som ett växande riksförbund har Unizon fått erfara att våra statsbidrag inte ökar i takt med vårt utökade ansvar. Vi instämmer därför i den kritik (4.1.5) som flera organisationer har riktat emot att riksdagens anslag ofta uppgår till samma belopp år efter år medan antalet organisationer som söker bidrag blir fler och fler. Unizon anseratt ansvarig myndighet måste följa upp ambition och måluppfyllelse i respektive
organisation och fördela bidragen mindre slentrianmässigt.

10:1 Unizon har länge hävdat att statliga medel till våra medlemsjourer bör ges i form
av ett organisationsbidrag och sträcka sig längre än ett år. Vi vill därför se denna form
även för våra medlemsjourer.

10:2 Unizon välkomnar också att huvudinriktningen av statens bidrag till civila
samhället ska sträva efter tvåårigt beställningsbemyndigande.

10:3- 10:3.4 Unizon tillstyrker samtliga förslag.

Stockholm 2018-08-20

Olga Persson, generalsekreterare Unizon

Elin Holmgren, verksamhetsutvecklare kvinnofrid Unizon