Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (2015:55)

23:e okt 2015

Sammanfattande kommentarer

Unizon ser ett stort behov av en samlad nationell strategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbete måste följas upp i betydligt större omfattning än idag och myndigheterna måste styras med regleringsbrev, myndighetsinstruktion och långsiktiga, samordnade uppdrag. I uppdragen ska uttryckligen anges att myndigheterna ska samarbeta med relevanta delar av civilsamhället. Cirka 70 % av alla skyddade boenden i Sverige drivs fortfarande av kvinnojourer i form av ideella föreningar. Jourrörelsen är i detta sammanhang både utförare av välfärdstjänster och drivande i den politiska utvecklingen.

Unizon delar utredningens analys gällande strategisk styrning. ”När Regeringskansliets strategiska styrning brister påverkas myndigheternas interna styrning. När myndigheter brister i uppföljning och redovisning kan det påverka Regeringskansliets möjlighet att styra myndigheterna strategiskt samt att ta ställning till om utfallet varit lyckat eller inte” skriver utredarna. Unizon menar att den strategiska styrningen är ytterst bristfällig idag och att detta skapar negativa följdverkningar genom hela kedjan av nationellt, regionalt och lokalt arbete. Styrningen och samplanering måste börja på Regeringskansliet och formaliserade strukturer för detta måste inrättas där relevanta aktörer ingår.

Vad gäller utredningens avgränsningar är vi positiva till att utgångspunkten är det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Den absoluta majoriteten av allt våld utövas av män, i eller utanför en nära relation, mot kvinnor, barn, andra män och transpersoner. Våld är en maskulint kodad handling och ett beteende som kan förebyggas genom att ifrågasätta, och aktivt motverka, stereotypa föreställningar om manlighet kopplat till dominans och våld. Den genusförändrande analysen är central även för att komma åt våld som män utövar i samkönade relationer, kvinnors våld i samkönade relationer, barn som upplever våld samt våld mot transpersoner. Unizon anser att en generell kunskapshöjning och ett effektivare arbete med den vanligast förekommande situationen, en man som utövar våld mot en närstående kvinna som han har eller har haft en relation till, medför en förbättring även i arbetet med de mindre vanligt förekommande situationerna. Reaktioner och känslor hos en person som är våldsutsatt av någon de har en relation till är ofta mer lika än olika varandra oavsett kön, könsidentitet eller sexualitet. Insatser till stöd och hjälp ska dock anpassas efter särskilda behov och insatser mot förövaren lika så. Detta görs dock inte genom att använda ett könsneutralt språk i arbetet med mäns våld och vi anser att utredarnas analys om detta är avgörande och att den ligger i linje med den officiella politiken.

Att utredarna även valt att inkludera barn som upplever våld som en del av strategin är centralt för att insatserna ska vara verkningsfulla och sammanhängande och för att barn inte ska fortsätta att ses som ”medföljande” objekt utan har egna rättigheter och behov av stöd.

Utredningens skriftliga underlag är mycket omfattande. Det går att ifrågasätta om detta varit nödvändigt utifrån de aktuella utredningar och rapporter som finns på området. Unizon har valt att i sitt remissvar kommentera huvudförslaget, den nationella strategins innehåll, struktur och utformning. Vi delar utredarnas analys av vad som bör göras och deras utgångspunkter. Utredningen har även arbetat föredömligt inkluderande och varit måna om att ta in fakta, kunskap och erfarenheter från de som kommer att beröras av förslagen samtidigt som de själva haft gedigen kunskap, erfarenhet och relevant nätverk för uppdraget.

Unizon har valt att kommentera de delar av utredningens förslag som vi uppfattar behöver kompletteras eller där vi har en annan uppfattning.

7.6 Övergripande mål för den nationella strategin

Utredningens förslag:

Det övergripande målet för den nationella strategin: Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rätt till kroppslig integritet.

Mål för strategiperioden: Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

ska inom arbetet med strategin synliggöras, förebyggas och åtgärder ska vidtas inom samhällets alla områden och verksamheter för att nå det jämställdhetspolitiska målet.

Ett ramverk och struktur behöver därför skapas, som medför att både det våldsförebyggande och det stödjande arbetet samordnas, effektiviseras samt kvalitetssäkras.

Unizons kommentar: Unizon tillstyrker förslaget med tillägget att ”det våldsförebyggande, det stödjande arbetet samt arbetet med att få våldsutövare att upphöra med våld samordnas, effektiviseras och kvalitetssäkras”.

7.7 Strategiperiod 2016-2025

Utredningens förslag: Den nationella strategiperioden är 10 år med årlig uppföljning och utvärdering efter fem år, dvs av perioden 2016- 2020, samt vid strategiperiodens slut.

Unizons kommentar: Unizon ser positivt på förslaget om en strategi för 10 år med utvärdering efter fem år men anser att uppföljning vartannat år är tillräckligt. Under det år som siffror med mer inte rapporteras in till strategin mer än inom befintliga rapporteringstrukturer för myndigheter kan sekretariatet arbeta med att stödja myndigheternas implementering. Risken finns annars att onödigt mycket resurser går till att formulera rapporter och inte till konkret förändringsverksamhet.

7.8 Nationellt sekretariat

Utredningens förslag:

Det ska skapas ett särskilt nationellt sekretariat på Regeringskansliet som ska ha till uppgift att bl.a.:

Samordna den nationella politiken på området och utforma regeringens årliga åtgärdsprogram inom området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Stärka samordningen och utvecklingen inom Regeringskansliet.
Stärka samordningen mellan myndigheter på nationell och regional nivå.
Analysera och bedöma myndigheternas årliga lägesrapporter utifrån målstruktur och uppföljnings- och utvärderingssystemet.
Samordna det nationella rådets arbete.

Unizons kommentar: Unizon stödjer förslaget om ett sekretariat under förutsättning att

nya medel skjuts till
tillräckliga mandat finns
det införs en jämställdhetsmyndighet som kan stödja implementeringen
personer med särskild kompetens på området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck anställs från olika politikområden
strukturen utformas så att inte våldsfrågorna återigen hamnar vid sidan om ordinarie struktur, det vill säga att sekretariatet finns på plats tills frågorna finns i ordinarie verksamhet inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, rättsväsendet etcetera

7.9 Nationellt råd

Utredningens förslag:

Det ska tillsättas ett särskilt nationellt råd på Regeringskansliet som ska ha till uppgift att bl.a.:

Följa hur strategiarbetet utvecklas.
Ha en rådgivande roll till regeringen.
Informera om forskningsresultat, resultat av utvärderingar och uppföljningar m.m. som har koppling till arbetet med Strategin

Unizons kommentar: Unizon stödjer förslaget om att ett nationellt råd tillsätts för att följa strategiarbetet, informera om resultat med mer samt ha en rådgivande roll till regeringen. Unizon vill dock även att organisationer och myndigheter i rådet även får ett implementeringsuppdrag, det vill säga att stödja implementeringen och sprida information om den nationella strategin. I rådet kan även civilsamhällets särart med det politiska påverkansuppdraget och vakthundsfunktionen tas tillvara om rådet har en direkt kanal till regeringen när de utformar sina åtgärdsprogram. En grundförutsättning för rådet är att myndigheter och civilsamhällets riksorganisationer sitter på samma mandat i utformningen av politiken. För detta krävs att det skrivs partnerskapsavtal om öppenhet, insyn och ömsesidighet för deltagande organisationer och myndigheter i rådet. I dagsläget finns ingen formaliserad funktion där myndighetschefer, chefer inom civilsamhället och regeringskansliet möts gemensamt.

7.10 Sektorsmyndigheternas ansvar ska förtydligas

Unizons kommentar: Berörda myndigheters uppdrag har varit och är, som utredningen påpekar ett flertal gånger, splittrade, kortsiktiga, ej samordnade och ofta saknas en plan och resurser för implementering. Splittringen har under senare år tilltagit. Detta medför slöseri med resurser och ineffektivitet. Styrningen av myndigheterna bör skärpas omgående genom regleringsbrev och instruktioner. Det nationella sekretariatet och det nationella rådet bör ansvara för helhetsbilden av vilka uppdrag som pågår, vilka som snart avslutas och vilka som saknas. När den bilden finns så ska sekretariatet och rådet tillfrågas vid arbetet med regleringsbrev och instruktioner. Samarbete och samplanering ska uttryckligen beskrivas i styrningen. Likaså uppföljning och långsiktigheten. Inga regeringsuppdrag ska ges till myndigheter utan att det finns en plan och resurser för implementering. Det material i form av rapporter och utredningar som finns ska i möjligaste mån användas. Inget nytt material ska produceras innan en översyn gjorts av det som redan finns. Myndigheter kan också använda material från andra myndigheter och anpassa dem till befintlig verksamhet utan att ta fram helt nya rapporter och material.

7.11, 7.12 (1,2,3) Förtydliga och stärka länsstyrelsernas roll som regionala samordnare av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Utredningens förslag:

Länsstyrelsernas ansvar och roll som regionala samordnare av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska förtydligas, stärkas och bli mer långsiktigt, bl.a. genom:

Ett förtydligat och stärkt uppdrag.
Att särskilda länssamordnare tillsätts.
Att verka för operativt samarbete och förbättrad koordinering i länet.
Att stödja lokal och regional verksamhetsutveckling och i samverkan med andra myndigheter och organisationer bidra med regionalt kunskapsstöd.
Att stödja och utveckla arbetet inom strategin på regional och lokal nivå.
Att årligen redovisa utvecklingen i länet.

Unizons kommentarer: Unizon tillstyrker förslaget att stärka länsstyrelsernas roll i arbetet med strategin och vi ser en positiv utveckling hos flertalet länsstyrelser under de senaste åren. Utvecklingsledarnas nuvarande funktion skulle vara lämpad att göra om till en länssamordnarfunktion på vissa håll. Dock är arbetet med mäns våld mot kvinnor inte lika prioriterat överallt ännu och detta behöver tas i beaktande. I dagsläget samordnar länsstyrelserna flertalet nätverk och utbildningar och det är viktig att arbetet med strategin blir ordinarie verksamhet och inte medför ytterligare nätverksträffar med mer på övergripande nivå utan att de strukturer som skapas verkligen bidrar till stöd och förbättringar i det dagliga arbetet. Ett problem som kvarstår är hur hälso- och sjukvården och rättsväsendet ska stödjas i att utveckla arbetet mot mäns våld. Unizon föreslår att länsstyrelserna kan få implementeringsuppdrag kopplade till det material som bland annat Socialstyrelsen, BRÅ med fler producerar till dessa målgrupper och att de då anpassas utifrån de förutsättningar som råder i regionen. NCK:s lokala och regionala förankring måste också stärkas nämnvärt och deras kunskap och forskning måste samordnas med Socialstyrelsens på alla nivåer. Det produceras mängder av utbildningsmaterial som inte används i tillräcklig utsträckning eftersom planer för implementering saknas.

7.13 Årliga lägesrapporter från myndigheterna

Utredningens förslag:

Myndigheter som har ansvar och uppdrag inom den nationella strategin ska årligen lämna lägesrapporter till regeringen.

Unizons kommentarer: Unizon anser att lägesrapporter vartannat år är tillräckligt.

Om de befintliga förslagen implementeras så finns möjlighet till kontinuerlig kommunikation mellan nationell, regional och lokal nivå. Årlig rapportering, redovisning och uppföljning riskerar att ta onödigt mycket resurser och tid i anspråk från konkret förändringsverksamhet på alla nivåer. Den informationsöverföring som behövs till det årliga åtgärdsprogrammet från regeringen ska ske kontinuerligt.

7.14 Åtgärdsprogram från regeringen

Utredningens förslag:

Regeringen ska årligen upprätta åtgärdsprogram inom den nationella strategin.

Unizons kommentarer: Åtgärdsprogrammet är centralt för arbetet med strategin. I åtgärdsprogrammet ska alla regeringsuppdrag med bäring på ämnet samordnas.

7.19 Uppföljningsstruktur och uppföljningsfunktion

Utredningens förslag:

En uppföljningsstruktur bestående av strategins målstruktur, indikatorer, lägesrapporter från myndigheter, regeringens årliga åtgärdsprogram samt uppföljning och utvärdering efter fem år, ska utvecklas successivt under strategiperioden.

Unizons kommentar: Det finns i nuläget ingen enskild myndighet som lämpar sig för att följa upp strategin. Alternativet med en särskild grupp forskare är bättre anpassat för ändamålet.

8. Nationella strategins målområden

8.1 Nationell styrning, organisering, samordning och uppföljning

Utredningens förslag:

Den nationella styrningen, organiseringen, samordningen och uppföljningen av strategin ska öka kvaliteten, effektiveten, och långsiktigheten i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Unizons kommentar: Unizon tillstyrker formuleringen på målområdet samt de prioriterade delmålen. Arbetet med indikatorerna behöver dock vidareutvecklas genomgående i alla målområden.

8.2 Kunskap, kompetens och forskning

Utredningens förslag:

Befintlig kunskap och kompetens ska systematiseras och spridas. Praktiken ska vara kunskapsbaserad och yrkesverksamma ska ha relevant kompetens för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Forskning ska stärkas och verkningsfulla metoder ska utvecklas, målgruppsanpassas samt omsättas i praktiken i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Prioriterade delmål:

Utbildning om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska ingå i grundutbildningar för alla relevanta yrkesgrupper.
Olika professioners grundkunskap och kompetens om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och om att möta våldsutsatta ska öka genom kontinuerliga utbildningsinsatser.
Det nationella kunskapsstödet ska vara ändamålsenligt, baserat på kunskap om våldsutsattas behov och målgruppsanpassat efter olika yrkesgruppers behov.
Insatser ska vara grundade på bästa tillgängliga kunskap och evidensbaserade metoder ska utvecklas och implementeras.
Grundforskning och tillämpad forskning inom området ska stärkas.
Kunskap, kompetens och forskning om flickor och unga kvinnors utsatthet för pojkars och unga mäns våldsutövande ska särskilt uppmärksammas, utvecklas och systematiseras.

Unizons kommentarer: Det är oacceptabelt att kunskapen om mäns våld inte ingår i relevanta yrkesgruppers grundutbildning. Det medför höga utbildningskostnader i efterhand för kommun och stat. Det är mycket positivt att utredningen lyfter att kunskapen om våld i ungas relationer måste öka. Unizon saknar dock ett fokus på våldsutövaren och på våldspreventivt arbete i relation till forskning. I nuläget stoppas mycket utvecklingsarbete upp eftersom det saknas bland annat effektutvärderingar. Detta är mycket olyckligt eftersom många metoder endast kan utvecklas och beforskas genom att faktiskt göra dem i verkligheten. Att koppla in forskning i ett tidigt skede borde därför ske i större utsträckning när det gäller flera områden. Unizon vill också betona vikten av kvalitativ forskning och brukarundersökningar i sammanhanget och att flera metoder från andra länder går att modifiera och anpassa.

8.3 Våldsförebyggande arbete

Utredningens förslag:

Samhällets insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas, systematiseras och samordnas inom samtliga relevanta områden och på alla våldspreventiva nivåer.

Prioriterade delmål:

Det våldsförebyggande arbetet ska utgå från ett genusmedvetet

förhållningssätt och stärkas inom relevanta områden såsom

skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och i dialog med civilsamhället.

Det tidiga våldsförebyggande arbetet ska särskilt uppmärksammas.
Det våldsförebyggande arbetet ska i ökad omfattning grundas på bästa tillgängliga kunskap och evidensbaserade metoder.
Våldsförebyggande insatser med ett helhetsperspektiv ska genomföras i större utsträckning och nå relevanta målgrupper.
Fler pojkar och män ska engageras.

Unizons kommentarer: Unizon tillstyrker målformulering och prioriterade delmål med tilläggen att det våldsförebyggande arbetet ska vara genusförändrande och att lagstödet för hur myndigheter ska arbeta med frågan behöver stärkas både inom bland annat socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Kopplingen till indikativa insatser när våldet redan skett är också ytterst viktig när arbetet riktar sig till barn och unga, adekvata resurser för stöd måste finnas när våld uppdagas. Det behövs också särskilda insatser på nationell nivå för att engagera män och pojkar. Återkommande nationella kampanjer i det offentliga rummet där myndigheter går samman med civilsamhället ska ske årsvis. Syftet ska vara att visa på samarbete och konsensus kring att mäns våld mot kvinnor skall upphöra och att förändringen är möjlig. Resurser för att det våldspreventiva arbetet ska gå från projekt till program måste skjutas till, och arbetet måste prioriteras av ledande politiker och chefer.

8.4 Ett proaktivt, likvärdigt och samordnat rättsväsende

Utredningens förslag:

Rättsväsendets förmåga att förebygga och beivra mäns våld mot kvinnor och barn samt hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas.

Prioriterade delområden:

Utredning och lagföring ska bli mer effektivt, likvärdigt och av god kvalitet.
Bemötandet och skyddet av brottsutsatta ska förbättras och utvecklas.
Bemötandet och skyddet av brottsutsatta barn ska präglas av ett tydligt barnperspektiv, med utgångspunkt i barns utsatthet och rätt till delaktighet.
Det återfallspreventiva arbetet ska förbättras och utvecklas.
Rättsväsendets förmåga att upptäcka, bedöma och förebygga våld ska stärkas inom samtliga rättsliga områden. Civil och förvaltningsrättsliga processer ska särskilt uppmärksammas.

Unizons kommenterar: Generellt är förslaget på strategi svagt gällande rättsväsendets roll. Rättsväsendet har en nyckelfunktion eftersom att utöva våld är en brottslig handling. Mäns våld mot kvinnor kan benämnas som samhällsproblem eller folkhälsoproblem med mer men i grunden är det en brottslig handling att utöva våld mot någon och det finns ett brottsoffer och en förövare. Nationella samordnaren mot våld i nära relationer lämnade i sitt betänkande ett flertal förslag gällande rättsväsendet som bör tas i beaktande i strategin. Arbetet med indikatorer är extra viktigt i detta avseende. Ytterligare en faktor är hur strategin ska få mandat gentemot rättsväsendet som konsekvent motsatt sig obligatorisk utbildning för exempelvis domare. Frågan om vårdnad, boende och umgänge är ofta avgörande för om våldet ska upphöra eller inte då en kvinna lämnar en våldsam man, det är ofta genom umgänget med gemensamma barn som mannen får tillgång till kvinnan. Familjerätten har en nyckelfunktion och särskilda satsningar måste riktas mot dem.

8.5 Skydd, stöd och behandling för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck

Utredningens förslag:

Samhällets insatser för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld samt hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka.

Unizons kommentarer: Unizon ser positivt på att utredningen fokuserar på unga kvinnor och flickor i ett eget målområde. Det är av yttersta vikt att kunskapen och insatserna kring denna målgrupp stärks och att våldet som drabbar unga inte ses som mindre allvarligt, särskilt inte inom parrelationer. Satsningar måste också göras på bemötandefrågor kring unga. Fler samlade, nationella insatser behövs liknande nationella kvinnofridslinjen som i dagsläget inte når den unga målgruppen. Civilsamhället har här en ytterst viktig roll som lågtröskelverksamhet och samarbetet med socialtjänst och hälso- och sjukvården behöver formaliseras ytterligare.

8.6 Skydd, stöd och behandling för kvinnor som utsätts för mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck

Utredningens förslag:

Samhällets insatser för kvinnor som utsätts för mäns våld samt hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka.

Prioriterade delmål:

Ökad och likvärdig tillgång till lättillgänglig och anpassad information till våldsutsatta kvinnor utifrån deras olika situation och behov.
Arbetet för att tidigt upptäcka våldsutsatta kvinnor behöver utvecklas och stärkas.
Tillgång till skydd, stödinsatser och behandling av god kvalitet för våldsutsatta kvinnor utifrån olika former av våldsutsatthet ska öka.
En tydligare ansvarsfördelning och konkretare samverkan mellan olika aktörer ska uppnås.

8.7 Skydd, stöd och behandling för barn som utsätts för mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck

Utredningens förslag:

Samhällets insatser för barn som utsätts för mäns våld samt hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka.

Prioriterade delmål:

Ett barnperspektiv med fokus på såväl barns behov av skydd och stöd som barns rätt till delaktighet ska utgöra grunden när det gäller insatser för utsatta barn.
Ökad tillgång till lättillgänglig och anpassad information till barn utifrån barns olika åldrar och behov.
Arbetet för att tidigt upptäcka barn som lever i och utsätts för våld behöver utvecklas och stärkas.
Ökad och likvärdig tillgång till skydd, stödinsatser och behandling av god kvalitet för barn som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Kunskap och evidensbaserade metoder för att göra det möjligt för barn att komma till tals ska utvecklas och spridas.
Kunskap om flickors respektive pojkars specifika utsatthet och behov ska öka.

Unizons kommentarer: Unizon tillstyrker målformuleringen och de prioriterade delmålen med tillägget ”Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka på kort och lång sikt”. Varje ansvarig myndighet behöver också konkretisera vad det faktiskt innebär för just dem att ha ett barnperspektiv när det uppstår dilemmasituationer eller målkonflikter mellan en förälders och ett barns rätt. Det finns också en stor mängd material producerat som riktar sig till barn om deras rättigheter, dessa måste i lika stor utsträckning rikta sig mot vuxna och förtydliga deras ansvar. Barn har inte enbart rätt att komma till tals, de behöver också få stöd och skydd. Varje informationsinsats till barn borde följas av en liknande till föräldrar. Föräldrastödsarbetet kopplad till våld behöver också vara tydligare i strategin.

Nationella samordnaren mot våld i nära relationer gav ett stort antal förslag gällande hur socialtjänsten skulle kunna bli mer tillgänglig för barn ute på förskolor och skolor etcetera. Dessa insatser skulle mycket väl vara lämpade att genomföra i samarbete med civilsamhället. Det saknas också ett tydligt fokus på särskilt sårbara barn, till exempel barn med en funktionsnedsättning.

8.8

Utredningens förslag: Samhällets insatser för att förhindra att pojkar och män utövar våld mot flickor och kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck ska ske med utgångspunkt i de utsattas säkerhet och våldsutövarens ansvar för sina gärningar. Insatserna ska vara individuellt anpassade och av god kvalitet.

Prioriterade delmål:

Arbete med att bedöma våldsproblematik, farlighet och behov av insatser ska utvecklas.
Arbete för att förmå pojkar och män att sluta använda våld och ta ansvar för våldet och dess konsekvenser ska alltid ha våldsutsattas säkerhet, stöd och skydd i fokus.
Insatser för våldsutövande pojkar och män ska utgå från ett genusmedvetet förhållningssätt och från bästa tillgängliga kunskap samt evidensbaserade metoder.
Insatserna för våldsutövande pojkar och män ska vara individuellt anpassade och utgå från våldsutövarens dynamiska riskfaktorer.
Insatser och kunskap kring pojkar och unga mäns våldsutövande ska utvecklas och öka.
En tydlig ansvarsfördelning och konkret samverkan mellan olika aktörer ska utvecklas och implementeras.

Unizons kommentarer: Unizon ser positivt på att utredarna är så tydliga med säkerhetsaspekten för kvinnor och barn vad gäller insatser mot våldsutövare. Det behöver dock förtydligas att arbetet med våldsutövare måste vara samordnat med insatserna för brottsoffren och utgå från samma analys av våld, makt och ansvar. Unizon vill också se en nationell satsning med Rikskriscentrums medlemsorganisationer, Män för Jämställdhet, Frivården, Unizon, Socialstyrelsen med fler för att samordna och utveckla arbetet med våldsutövare. Steget till att bli dömd för våld eller sexualbrott är långt och Kriminalvårdens program berör endast en liten del av den totala mängden våldsutövare. Motiverande och beteendeförändrande insatser behöver utvecklas och information om detta måste göras tillgänglig. Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutövare behöver förstärkas i föreskrifter. Stödtelefonen Preventells uppdrag kan breddas till att också innefatta de som utövar våld i nära relationer utan att ha en sexuell problematik eller som utövar flera olika sorters våld. I detta uppdrag kan de även kunna kartlägga vilka möjligheter till insatser det finns runt om i landet och hänvisa vidare. Kunskapen om mäns våld mot kvinnor behöver då fördjupas inom Preventell och samarbetet med civilsamhällets aktörer bör förstärkas och formaliseras.

Stockholm 23 oktober 2015

Olga Persson, generalsekreterare Unizon

Zandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon