Bostadsfakta

Statistiken talar tydligt. Det är för svårt för våldsutsatta kvinnor att hitta någonstans att bo, såväl tillfälligt som permanent. För få kommuner ger stöd eller förtur till en egen bostad. Det nationella anslaget saknas helt och att bo kvar i samma kommun som förövaren är att riskera livet.

Bostadsrätt:

Alla har rätt till en trygg bostad att leva i.

Storlek:

1000-tals kvinnor och barn blir hemlösa varje år på grund av mäns våld.

Tillträde:

Bara 46 av 290 kommuner ger förtur till kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation*. Ofta är de enda alternativen efter tiden på skyddat boende dyra, tillfälliga och osäkra boendelösningar. Eller att återvända till förövaren.

Området:

Kommuner ska underlätta för kvinnor och barn som utsätts för våld att få en ny bostad. Samtidigt kan det vara en risk att bo kvar i samma kommun som förövaren. I dagsläget är det alldeles för svårt att ordna ett permanent boende åt en utsatt kvinna i en annan kommun än den egna. Det saknas helt nationell samordning.

Övriga utrymmen:

Bostadsbristen gör att många kvinnor inte kommer vidare till ett permanent boende från ett tillfälligt skyddat boende**.

Avgift:

Kvinnors liv.
Flera kommuner anlitar privata aktörer för skyddade boenden. Det riskerar att skapa ett vinstintresse i frågan om våld. Idéburna jourer har en viktig roll i det förebyggande arbetet och det politiska arbetet, och skapar fördelar i det långa loppet. Den enda vinst vi skapar är samhällsvinst.

Närliggande service:

Många kommuner saknar rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Att fortsätta på samma skola som tidigare är omöjligt på grund av säkerhetsskäl.**

Driftkostnad:

För att garantera att stöd och skydd finns tillgängligt krävs långsiktig finansiering av kvinnojourer. Endast 11 procent av kommunerna erbjuder finansiering på lång sikt**.

* Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät, 2021
* * Kvinnofridsbarometern, 2021