Psykiatriska diagnoser

Ibland beror ens dåligt mående inte på att man har varit utsatt för något traumatiskt eller att man gått igenom en stor påfrestning i livet. Det finns olika psykiatriska diagnoser som kan göra att man mår väldigt dåligt, ibland utan att veta varför.

En del påfrestningar eller perioder av psykisk ohälsa kan man klara av genom att umgås med personer man tycker om, äta gott, röra på kroppen, se till att sova ordentligt och att få skratta då och då. Men ibland kan man må så dåligt att man behöver äta mediciner eller få annan hjälp av hälso- och sjukvården. Om du känner att du mår så dåligt så du har svårt att hantera din vardag, eller att du misstänker att du lider av någon psykiatrisk diagnos, vänd dig till din närmsta vårdcentral för att påbörja utredning. Du har rätt att få stöd och hjälp!

Här listar vi några av de vanligaste psykiatriska diagnoserna:

Depression

Du kan ha fått en depression om du under en tid som är längre än två veckor känner dig mycket nedstämd, trött och orkeslös.

En depression innebär att du sällan eller aldrig känner någon glädje eller lust över något i ditt liv. Inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar tycka om. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och vardagen känns tung och meningslös. Du kan också tappa intresset för det mesta omkring dig, som nyheter, skolan eller vad som händer i dina vänner eller familjs liv.

Att bli deprimerad betyder inte att du är en svag människa eller att det är något ”fel” på dig som person. Många människor lever med depression. Sök hjälp tidigt så att du kan få behandling.

Borderline

Du som har borderline har ofta starka känslor som växlar snabbt. Du kan ofta försöka att hantera dina känslor genom ett beteende som kan bli självdestruktivt. Det är också vanligt att du har svårigheter i dina nära relationer till vänner, partner eller familj.

Att få diagnosen borderline behöver inte betyda att du alltid kommer att ha den. Många lär sig med tiden att hantera sina känslor och relationer och kan leva ett bra liv.

För att få diagnosen ska minst hälften av följande symtom stämma in på dig:

Du har en stark rädsla att bli övergiven.
Du har förvirrade tankar och känslor inför dig själv. Du upplever ofta att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig.
Du upplever ofta en inre tomhet.
Du har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat.
Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till extrem nedvärdering.
Du kan känna en intensiv ilska som omgivningen uppfattar som överdriven i förhållande till orsaken.
Du kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
Du är impulsiv och kan ofta utveckla ett beroende av något slag.
Du skär dig eller skadar dig själv på andra sätt. Du kan även ha återkommande tankar på att avsluta ditt liv.

Om du känner igen dig i flera av dessa symptom, vänd dig till närmsta vårdcentral för hjälp vidare.

Det är viktigt att söka stöd, läs mer här: https://www.umo.se/att-ma-daligt/sjalvmordstankar/att-ha-sjalvmordstankar/

Bipoläritet

Bipolär sjukdom innebär att du är manisk (besatt, exalterad eller överdrivet energisk) och deprimerad i olika perioder. En manisk period följs ofta av en djupare depression som kan få dig att må mycket dåligt. Det är viktigt att du söker hjälp för att undvika att du skadar dig själv eller funderar på att avsluta ditt liv under perioden av depression. Det finns behandling som kan hjälpa dig att må bättre och förhindra att du blir sjuk igen. Det är väldigt viktigt att du tar den hjälpen. Du förtjänar att må bra!

Paniksyndrom/ panikångest

Plötsliga starka känslor av ångest och panik kan vara paniksyndrom, även kallat panikångest. De kan utlösas av att du är utsatt för stress eller press, men de kan även komma från ingenstans. Panikångest kan vara mycket obehagligt och det kan kännas som att du ska svimma, bli galen eller till och med dö. Men det kommer du inte! Panikångest är ofarligt även om det är mycket obehagligt.

Här är några vanliga tecken på panikångest:

Hjärtat slår hårt eller snabbt.
Det kan kännas svårt att andas.
Du får ont i magen eller mår illa.
Du blir torr i munnen eller tycker att det känns som att du har en klump i halsen.
Du svettas, får frossa eller känner dig yr.
Du darrar, skakar, känner dig svag eller får domningar.
Det kan kännas overkligt, som att du är i en bubbla.

Panikångest kan komma när du är har haft mycket över en period eller om du har varit med om något jobbigt. Du kan också få en panikattack när du väl slappnar av efter en stressig period.

Det är viktigt att äta ordentligt, sova bra och röra på sig för att undvika att drabbas av panikångest. Om både kroppen och knoppen mår bra har du goda förutsättningar för att inte drabbas av panikångest.

Du kan söka stöd och hjälp hos ungdomsmottagningen eller vårdcentralen om din panikångest påverkar ditt liv och din vardag negativt. Här kan du hitta landets alla ungdomsmottagningar: https://www.umo.se/hitta-mottagning/

Texter skriva med stöd av 1177 och umo.se