Könsstympning är ett allvarligt övergrepp på flickor och kvinnors mänskliga rättigheter. Här kan du läsa mer. Behöver du stöd finns våra jourer här för dig!

Könsstympning är ett grovt hedersrelaterat våld mot kvinnor och flickor och ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Det är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. Våldet görs för att kontrollera kvinnors och flickors sexualitet som inom hederskultur är starkt kopplat till familjens heder. Könsstympning utförs på flickor mellan 4- 14 års ålder och även i vissa fall spädbarn. I Sverige uppskattas 38 000 flickor och kvinnor leva med konsekvenserna av könsstympning.

Könsstympning är en gammal tradition som förekommer i Asien, Afrika och länder i Mellanöstern. Även om det i flera länder är förbjudet enligt lag förekommer fortfarande denna tradition. I vissa kulturer kan det för tjejer vara svårt att bli gift om man inte har genomgått en könsstympning. Könsstympning utförs oftast av kvinnor med ett vasst föremål. Det betyder att delar av flickors könsorgan skärs bort eller skadas på annat sätt. Det är vanligt att det utförs med en kniv eller ett rakblad och sker utan bedövning.

Den första juli 1982 var Sverige det första landet i Europa som lagstiftade mot kvinnlig könsstympning.

Olika former av könsstympning

Det finns fyra olika former av könsstympning enligt Världshälsoorganisationen (WHO)

Typ ett: Klitoridektomi

Vid den här typen av omskärelse har delar eller hela klitoristoppen och ibland även förhuden på klitoris tagits bort.

Typ två: Excision

En excision innebär att hela eller delar av klitoristoppen och de inre blygdläpparna tas bort. Ibland tas även de yttre blygdläpparna bort.

Typ tre: Infibulation eller faraonisk omskärelse

Vid den här typen av omskärelse förminskas den vaginala öppningen genom att inre eller yttre blygdläppar skärs i och sys ihop. En mindre öppning lämnas öppet för att kiss och mensblod ska kunna komma ut. Det är vanligt att även klitoristoppen tas bort.

Typ fyra: Andra skadliga ingrepp

Andra skadliga ingrepp på de kvinnliga könsdelarna kan vara att klitoris och vävnaden omkring sticks med ett vasst föremål. Det kallas för prickning. Andra former kan vara att bränna eller skrapa på eller i olika delar av underlivet.

Konsekvenser av könsstympning

Konsekvenser av att ha blivit könstypad kan vara att du får svårigheter att kissa, får ofta svampinfektioner, eller urinvägsinfektioner, långdragna och smärtsamma menstruationer eller vaginism. Det kan även ha skett komplikationer vid läkning som gör att du har knölar och ärr som gör ont. Du kan också uppleva ångest, depression, ptsd och psykosexuella besvär.

Hjälp och stöd

Om du har blivit utsatt för könsstympning finns det hjälp att få! Det finns specialiserade mottagningar för dig som har blivit utsatt eller misstänker att du har blivit utsatt för någon form av könsstympning. De specialiserade mottagningarna är Amelmottagningen i Stockholm och Vulvamottagningen i Göteborg. På mottagningarna erbjuder de gynekologiska undersökningar, rådgivning, kuratorsamtal och operation om det finns behov. 

Du kan också söka stöd hos Unizons medlemsjour Existera som ger stöd till kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning, samt arbetar för att motverka att fler flickor utsätts.