Kvinnofridsbarometern 2019 visar att kvinnofridsarbetet i många av landets kommuner är ostrukturerat och oprioriterat och frångår Socialstyrelsens riktlinjer om hur Socialtjänstlagen bör tillämpas. Detta leder till allvarliga brister i skydd och stöd till kvinnor och barn, samt i arbetet med att få förövare att sluta utöva våld.

För andra året i rad toppar Trollhättan listan på kommunernas kvinnofridsarbete, Sigtuna kliver upp till 2:a plats och Solna stad tar ett stort kliv upp, från den nedre halvan i rankningen 2015 till en 3:e plats 2019. I botten ligger Vansbro och Älvkarleby när Unizon rankar kommunernas kvinnofridsarbete. Totalt sett finns det mycket kvar att önska av ambitionsnivå och verksamhet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Kvinnofridsbarometern 2019 visar att kvinnofridsarbetet i många av landets kommuner är ostrukturerat och oprioriterat och frångår Socialstyrelsens riktlinjer om hur Socialtjänstlagen bör tillämpas. Detta leder till allvarliga brister i skydd och stöd till kvinnor och barn, samt i arbetet med att få förövare att sluta utöva våld.

Unizons över 140 jourer hade under 2018 över 108 000 stödkontakter och på kvinnojourernas skyddade boenden bodde 1 104 kvinnor och 1 400 barn. Barn som upplever våld beräknas vara fler än 200 000 i Sverige. Trots den höga förekomsten av våld, samt att regering och riksdag har en nationell strategi för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, prioriteras inte arbetet i kommunerna.

 — Det går alldeles för långsamt. Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Ändå blir kommunernas arbete totalt sett inte bättre, utan brister både i skydd- och stödinsatser för kvinnor och barn. Även arbetet med att få förövare att sluta utöva våld och hållas ansvariga för våldet behöver förbättras kraftigt. Det är dags att kommunerna prioriterar arbetet med att mäns våld mot kvinnor och barn upphör, säger Olga Persson, generalsekreterare för Unizon.

Kvinnor och barn blir hemlösa när kommunerna brister i ansvar

Den kommunala oförmågan att lösa hemlösheten för kvinnor och barn bidrar till att de fastnar på kvinnojourernas skyddade boenden. Det gör i sin tur att jourerna tvingas neka nya kvinnor och barn som söker akut skydd. Även om kvinnojouren eller socialtjänsten ofta lyckas hitta plats på ett annat skyddat boende till slut, händer det att socialtjänsten tvingas hänvisa till hotellhem eller vandrarhem, vilket inte är ett lämpligt alternativ. Det händer att kvinnor återvänder till förövaren, vilket i värsta fall kan leda till att han dödar henne.

Urval av granskningens resultat

• 55 procent av kommunerna saknar en analys av hur många i kommunen som är utsatta för mäns våld mot kvinnor/våld i nära relation och vilket behov av stöd och skydd som finns.
• Tre av fyra kommuner använder sig av ideella kvinnojourer för att erbjuda stöd, trots att erbjuda skyddat boende är en central uppgift för kommunerna när det handlar om kvinnofrid.
• Nära tre av fyra kommuner uppger att de saknar en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende.
• Antalet boendenätter för kvinnor och barn på kvinnojour har ökat med 65 procent sedan 2012, från 40 dygn 2012 till 66 dygn 2018.
• Nära fyra av tio kommuner saknar rutiner för att ge stöd i att få tillgång till permanent bostad efter våldsutsatthet.
• Var tredje socialchef saknar helt utbildning om mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer.
• Kvinno-, tjej-, och ungdomsjourer värderas högt, men långsiktiga överenskommelser och finansering saknas.

Om Kvinnofridsbarometern

I Kvinnofridsbarometern 2019 undersöker Unizon kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kvinnofridsbarometern bygger på en enkät som skickats ut till landets 290 kommuner. 177 kommuner har besvarat enkäten. Kommuner från såväl storstadsregioner som landsbygd ingår och den geografiska spridningen över Sverige är god. Några specifika gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras och både stora och små kommuner har deltagit. 176 av kommunerna har svarat på minst 12 av de totalt 17 frågorna och har rangordnats utifrån de poäng de erhållit på respektive fråga.

Kvinnofridsbarometern gjordes första gången 2015 och görs sedan dess vartannat år.

För lokala kontaktuppgifter, kontakta Vesna Prekopic, pressansvarig Kvinnofridsbarometern, Unizon: 073-5009737, vesna.prekopic@unizon.se

För intervjuer och kommentarer kontakta:
Generalsekreterare Olga Persson, olga.persson@unizon.se, 070 461 18 88

Förbundsordförande Zandra Kanakaris, zandra.kanakaris@unizon.se, 070 143 42 47

LÄS HELA KVINNOFRIDSBAROMETERN HÄR