Remissvar från Unizon gällande SOU 2021:34, S2021/04102, Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga.

Inledning

Unizon är inte utsedd remissinstans för betänkandet, men önskar ändå använda sig av möjligheten att lämna synpunkter på förslagen. Detta eftersom frågan om hur en sammanhållen, god, nära och likvärdig vård ska skapas är speciellt viktig för de våldsutsatta barn och unga tjejer som våra medlemsjourer möter i sin dagliga verksamhet.

Unizon är ett riksförbund som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer samt andra idéburna stödorganisationer. Tillsammans arbetar vi inom Unizon för ett jämställt samhälle fritt från våld. Genom att erbjuda stöd och skydd, samt arbeta förebyggande och med påverkan kämpar jourerna varje dag, året runt, för barns och unga tjejers rättigheter och en uppväxt utan våld. Allt utifrån en kunskap om våld, kön, genus och makt.

Unizon begränsar sina synpunkter och kommentarer till förslaget om införande av ett nationellt hälsovårdprogram för barn och unga och förslaget om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa.

Sammanfattning

Unizon delar den problembild som utredningen beskriver och instämmer i att det behövs en mer enhetlig styrning på nationell nivå för att barn och unga ska få jämlik och likvärdig vård och stöd oavsett var i landet de bor eller vilken skola de går i. Som utredningen belyser har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat och blivit allt allvarligare, framförallt hos flickor och unga kvinnor.[1] [2] Samtidigt finns det brister i tillgängligheten till vård och stöd. En stor grupp barn som inte får sina behov och rättigheter tillgodosedda idag är de barn som utsätts för våld och övergrepp – både i hemmet, i skolan, på offentliga platser och via nätet. Här vill vi lyfta flickor och unga kvinnor som en särskilt utsatt grupp. 

Unizon anser att utredningen innehåller förslag som kan bidra positivt till mer hälsofrämjande och sammanhållen vård för såväl flickor, pojkar som unga kvinnor och män. Unizon vill dock påpeka att en förutsättning för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda unga våldsutsatta adekvat vård och stöd är att våldsutsattheten upptäcks. Unizon anser att det är viktigt att införa obligatoriska rutinfrågor om våld inom fler hälsovårdsverksamheter, såsom till exempel barnhälsovården, elevhälsan och socialtjänsten. Unizon anser att all personal som kommer i kontakt med barn i sitt arbete inom hälsovården och den sociala barnavården ska ha kunskap om våld, kön, genus och makt, men också våldets konsekvenser samt färdighet att ställa frågor till barn om olika former av utsatthet. Dessutom måste det finnas en beredskap att agera vid uppgifter om våld och det på ett för barnet, tryggt och säkert sätt.

6.3.1 Inriktningen på det nationella hälsovårdsprogrammet för barn och unga

Förslag: Utredningen föreslår att ett nationellt hälsovårdsprogram för hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till barn och unga under hela uppväxttiden tas fram. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma programmet i nära samarbete med Folkhälsomyndigheten, Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Huvudmän för hälso- och sjukvård och skola, SKR, myndigheter och professions- och patient- och närståendeorganisationer ska vara delaktiga vid utformningen av programmet.

Unizon välkomnar det föreslagna nationella hälsovårdsprogrammet. Programmet ska lägga grunden för en mer sammanhållen hälsouppföljning av barn och ungas hälsa, utveckling och välmående under hela uppväxttiden (0–20 år).  Förslaget är övergripande och inkluderar alla barn och unga. Men i bakgrund och nuläges-beskrivningen av utredningen framgår tydliga könsskillnader i flickor och pojkars, unga kvinnor och mäns hälsa och mående. Unizon anser därför att det bör ges utrymme för mer riktade åtgärder vid utförande av förslagen.

Unizon ser positivt på att föräldraskapsstöd lyfts som en central del i programmet, då vi anser att det behövs en nationell samordning av kunskap, metodstöd och forskning. Förutom det hälsofrämjande arbetet anser Unizon att det är viktigt att föräldrastödsprogram innehåller våldsprevention.  Studier visar att våld mot barn är vanligt förekommande och kan ha stora konsekvenser för barnets hälsa och utveckling på såväl kort som långsikt.[3] [4]

Våldsutsatthet kan vara en möjlig förklaring till varför ett barn eller den unge inte mår bra.[5] Unizon anser att psykisk ohälsa hos barn och unga är en tillräcklig indikator för att fråga om våld. Som en del i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet anser Unizon att det också är viktigt att införa obligatoriska rutinfrågor om våld inom fler hälsovårdsverksamheter, såsom till exempel barnhälsovården, elevhälsan och socialtjänsten.

Den psykiska ohälsa hos unga tjejer och pojkar som våra tjej- och ungdomsjourer möter i sin dagliga verksamhet, är ofta nära kopplad till deras våldsutsatthet. Majoriteten av de barn och unga som kontaktar våra medlemsjourer är flickor och unga kvinnor som varit utsatta för våld av en pojke eller man som de känner eller älskar.[6] [7] Ofta är det första gången som de berättar för någon om sin utsatthet när de kontaktar en Unizonjour. Unizon anser att det är viktigt att man har med sig det när man pratar om psykisk ohälsa bland unga, framförallt unga tjejer, att många av dem har erfarenheter av våld, men har kanske aldrig tidigare berättat det för någon. Därför blir det också viktigt att man rutinmässigt ställer frågor om våld vid flera olika tillfällen under kontaktens gång.

6.7 Sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa

Bedömning: Utredningen bedömer att följande sex steg systematiskt behöver vidtas för att till stånd en mer sammanhållen, likvärdig, ändamålsenlig och samordnad hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa: 1. Ett bredare förhållningssätt till psykisk hälsa. 2. Ett nationellt hälsovårdsprogram, med skärpt fokus på psykisk hälsa, som erbjuds av en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård. 3. Ökad tydlighet i primärvårdsuppdraget när det gäller psykiska vårdbehov hos barn och unga. 4. Primärvården och den nära vården behöver stärkas med resurser, kompetenser och metoder för att kunna möta barn och unga med psykiska vårdbehov. 5. Den specialiserade vården behöver stärka sin konsultativa roll och bli mer nära och tillgänglig för primärvården och elevhälsan. 6. Den specialiserade vården, socialtjänsten, förskola/skola och elevhälsan behöver samordna sig kring barn och unga med stora och långvariga behov.

Unizon delar utredningens bedömning om att de i utredningen uppräknade sex stegen systematiskt behöver vidtas för ett mer ändamålsenligt och samordnat stöd i vården för barn med psykisk ohälsa. Unizon ser särskilt positivt på utredningens bedömning om ett bredare förhållningssätt till psykiska hälsa med fokus på hälsofrämjande insatser och tvärprofessionell samverkan – och förslaget om en fast vårdkontakt inom hälso- och sjukvården för barn och unga välkomnas. Unizon vill i det här sammanhanget även understryka behovet av kompetenshöjande insatser för hela vårdkedjan om vad som ses som våld och våldets konsekvenser för att förbättra bemötandet av våldsutsatta barn och unga. Sådan kompetens bör enligt Unizons mening även innefatta en kunskap om kön, genus och jämställdhet.  

För barn som utsätts för våld i hemmet är vuxna utanför familjen en viktig skyddsfaktor, det vill säga vuxna som både ser och agerar vid oro för barnet. Unizon vill särskilt peka på vikten av att ha en tillgänglig elevhälsa med kompetens inom våld och trauma och dess betydelse i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Tillgängliga vuxna och en likvärdig elevhälsa anser vi är en förutsättning för att sänka tröskeln för barn och unga och underlätta för dem att berätta om våld. Men Unizon ser också att det behövs mer kunskap till barnen själva. En del barn som våra medlemsjourer möter vet inte var de kan vända sig om man blivit utsatt för våld. Tillgång till kunskap om vilken hjälp man kan få som barn, kan öka möjligheterna för barn att berätta.

 

Stockholm 2021-10-03      

Rebecka Andersson, generalsekreterare Unizon

Underlaget är framtaget av Tanja Hillberg, Sakkunnig Barnfrid, Unizon

 

[1] Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – Grundrapport.

[2] Socialstyrelsen (2019): Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga – Öppna jämförelser 2019.

[3] Hillberg, T., Hamilton-Giachritsis, C., & Dixon, L. (2011). Critical review of meta-analyses on the association between child sexual abuse and adult psychopathology: A systematic approach. Trauma, Violence and Abuse, 12(1), 38–49. DOI: 10,1177/1524838010386812

[4] Jernbro, C. & Janson, S. (2017). Vald mot barn 2016 – En nationell kartläggning. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

[5] Hillberg, T. (2010). Investigating the role of childhood maltreatment and witnessing intimate partner violence on childhood behaviour and mental health (Doktorsavhandling, University of Birmingham, Birmingham).

[6] Unizons statistik för 2020. Hämtad från unizonjourer.se

[7] Se till exempel Storasyster (2020) Storasysterrapporten 2020 Fokus: Psykisk ohälsa. Hämtad från storasyster.org/