Våld är mer än ett knytnävsslag. Det är ett samhällsproblem som innebär ett personlig lidande men även stora kostnader för samhället. Våld orsakar trauma, ångest och död. Genom att förstå vad våld är, utan omskrivningar, kan vi volontärer erbjuda ett bättre stöd.

Linn Moser Hällen, socionom, handledare och författare, är en av Sveriges främsta specialister i ämnet våld i nära relationer. Hon gav oss volontärer en orientering kring våldets olika aspekter. Detta är några tankar av många, som bearbetades under utbildningsdagen.

Våld i nära relationer (ibland förkortat VINR) kostar samhället miljardbelopp. Män som utsätts för våld drabbas utomhus eller på allmänna platser. Kvinnor däremot möter oftast våld i hemmet. Den farligaste platsen för en kvinna är hemmet. Små barn som får bevittna våld i våldsamma familjer påverkas när det gäller hjärnans utveckling. De minsta har inte en chans att försvara sig mot intrycken, även om de själva inte är direkt utsatta. Barn upplever våld med alla sina sinnen. Deras vittnesmål ifrågasätts och förringas ibland av vuxna.

Din egen dagsform påverkar hur du uppfattar en berättelse om våld.

Den våldsutsatta kan ofta skyla över våldet. ”Jag är inte en sån som blir utsatt. Jag vill inte berätta för då blir jag ju ett offer. Jag är inte en sån. Är jag utsatt för våld eller håller jag på att bli tokig?"

Våld är inte alltid ett knytnävsslag. Det fysiska våldet är mycket allvarligt. Kvinnor möter också våld på annat sätt: exempelvis genom psykiskt våld, sexuellt våld, ekonomiskt eller materiellt våld, våld på nätet, försummelse, social utsatthet och hedersrelaterat våld och förtryck.

Ordet "bråk" används ofta som en omskrivning när det handlar om våld. Den som är utsatt kan uppleva det som att inte riktigt vara där själv. "Jag förstod inte att jag var utsatt för våld. Jag saknade förmåga att se mig själv. Jag kunde inte längre känna smärtan." Ett nyckelord när det gäller att förstå våldets natur är "kontroll". Den som utsätts för våld är ofta utsatt för ett kontrollerande beteende från sin förövare.

Den utsatta lär sig genom att bedöma förövaren när våld riskerar att uppstå: innan pappa slår hade han spända käkar, en annan röst etc – en förhåller sig till dessa signaler och det ger kronisk stress.

Våld kan beskrivas som ett sammanhängande mönster av olika handlingar vars syfte är att upprätthålla makt och kontroll. Flera våldsforskare lyfter fram kontroll som ett centralt moment både som medel och som mål för mäns våldsutövning. 

Blir kvinnan kontrollerad? Det är centralt. Kontrollerande beteende är kopplat till en önskan om makt över den kvinnliga partern. Det finns en känlsa av äganderätt. Är sällan endimensionella, flera olika typer av kontroll och kontrollerande handlingar skapar ett kontrollerande nät. Kan vara en blick. Kontroll skapar följsamhet – för att undvika våld.

För en volontär gäller det att försöka uppmuntra kvinnan att berätta om sin utsatthet, genom att ställa stödjande frågor. Vad tror du skulle kunna hända om du inte kom hem direkt efter jobbet? Fråga om vad som skulle hända om du bryter mot kontrollen?
Den avgörande faktorn som gör en händelse traumatisk är offrens subjektiva upplevelse av i vilken grad de känner sig hotade eller hjälplösa.

Gå tillbaka till stunden, vad kände du när det hände – för den som inte är lika rädd längre. Trauma fryser fast i nervsystemet.

Det finns tre frågor en kan ställa sig vid bedömning om det verkligen är våld du är utsatt för:

1. Är beteendet en del av ett mönster?
2. Får det någon att förändra sin vardag och sina val?
3. Är någon rädd som ett resultat av detta mönster?

För den som lever med rädsla för våld är känslan kronisk. En upplever hjärtklappning ont i magen handlingsförlamning, stresspåslag, stelhet i kroppen, svårt att sova, blir tyst illamående stel yr arg, vill skrika.

Rädsla en grundaffekt – en sammansatt reaktion som inkluderar hela kroppen medför handlingsimpulser, förändrade fysiologiska uttryck, olika sorters tankemönster. Kamp eller flykt aktiveras. Rädslan uppstår i en kontext – för att förstå rädslan behöver vi förstå kontexten. Vi har generellt lätt för att lära in rädsla för saker – det kopplas lätt ihop med saker och situationer när vi tidigare har upplevt den eftersom det är viktigt att komma ihåg när det verkligen har varit farligt.

Rädsla är något individuellt och du kan inte förstå fullt ut hur en annan känner. Men du kan följa med henne i att finna en personlig insikt kring vad hon faktiskt är utsatt för. Det är ett viktigt steg mot en förändring.