Polis och tingsrätt – så funkar det

Polisen åker direkt till brottsplatsen, när de fått ett samtal om att ett brott begåtts. Där förhörs både tjejen och den misstänkte förövaren, om hen fortfarande är kvar. Polisen griper gärningsmannen och frågar sedan en åklagare om hen bör häktas.

Åklagaren har ett par viktiga frågor att ta hänsyn till innan beslutet kan fattas. Borde den misstänkte anhållas, alltså låsas in tills vidare? Kommer den misstänkte att försvåra utredningen om hen får vara på fri fot? När det rör sig om misshandelsfall så anhålls förövaren nästan alltid. Detta för att hen inte ska kunna ha kontakt med tjejen eller någon annan som kan påverka hennes beslut om anmälan.

Viktigt att hålla tjejen skyddad

När förövaren väl är anhållen och sitter på stationen måste hen lyda flera regler. Som misstänkt får man inte ha särskilt mycket kontakt med omvärlden, inte ta emot några telefonsamtal, inga besök och alla brev som skickas och tas emot är censurerade. Allt för att hålla tjejen skyddad från förövarens inflytande så att hon inte ska ta tillbaka sin anmälan. Den misstänkte får sitta anhållen i högst tre dygn. Det är då hen får en advokat eller offentlig försvarare.

För att förövaren ska häktas och sitta inlåst i ytterligare 14 dygn krävs det att risken fortfarande är stor att hen stör utredningen. Åklagaren måste skicka en förfrågan om häktning till tingsrätten. Sedan hålls häktningsförhandlingar där åklagaren berättar varför den misstänkte borde häktas.

Åklagaren beslutar om åtal ska väckas

När polisen är klar med sin förundersökning ska åklagaren besluta om ett åtal kan väckas. Då måste det finnas tillräckligt starka bevis för att domstolen ska kunna fälla den misstänkte. I så fall väcker åklagaren åtal och tjejen får en kallelse till domstolens huvudförhandling. Blir man kallad som vittne, målsägare eller misstänkt måste man komma. Målsägaren är den som utsatts för brottet. Om hon uteblir utan att ha en giltig anledning kan hon tvingas betala böter eller bli hämtad av polisen.

Nästan alla rättegångar är offentliga, men ibland tycker domstolen att det som sägs är för privat eller känsligt och då stängs dörrarna. Under huvudförhandlingarna lägger först åklagaren fram sin syn på brottet. Sedan är det målsägarens tur att förhöras. Då får du vanligen först berätta fritt vad som skett för att sedan få mer detaljerade frågor av både åklagare och förövarens försvarsadvokat.

Dessa förhör brukar vara påträngande och detaljerade för att åklagaren ska kunna utnyttja dem som bevis. För att tjejen ska slippa möta den misstänkte kan man begära att förhöras utan att förövaren sitter i samma rum. Då får den misstänkte sitta i ett rum bredvid och höra vad som sägs via högtalare.

Man kan få vänta två veckor på en dom

När huvudförhandlingarna är avslutade ska domstolen ge sin dom. Ofta avkunnas den muntligt. I komplicerade fall kan man få vänta upp till två veckor. Ibland till och med ännu längre. Om domen dröjer brukar man få besked av domstolen om när den ska avkunnas och då kan man ringa in och fråga.

Är du inte nöjd med domen har du rätt att överklaga. Upplysningar om hur du gör det får du av domstolen i samband med domen. Du kan också alltid ringa och fråga. I vissa fall krävs ett prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp fallet. Om det skulle behövas så framgår det av domen. Det första överklagandet går till hovrätten.

Om du ändå inte är nöjd med den domen så kan du överklaga till Högsta domstolen. Men de tar nästan bara upp domar som kan bli avgörande för hur man ska döma i framtiden. Hovrätten är därför oftast sista anhalten i ett brottsärende. 

Du kan ha rätt till ersättning om du utsatts för ett brott. Mer info hittar du här: Brottsoffermyndigheten.

Ordlista med svåra ord förklarade

Anhållen: När en åklagare bestämmer att en person ska frihetsberövas. Personen kan bara sitta anhållen i fyra dygn.

Arresterad: Ett amerikanskt uttryck som innebär samma sak som att vara anhållen.

Domstolen: Tingsrätten är den domstol som håller i rättegången. On någon överklagar domen går den vidare till hovrätten och överklagas även den domen kan fallet tas upp i den högsta instansen: Högsta domstolen.

Frihetsberövad: Att vara misstänkt för ett brott och därför sitta inlåst.

Gripen: När polisen tar ett snabbt beslut om att frihetsberöva en person. Personen kan bara vara gripen i kort tid, sen måste en åklagare bestämma sig för  om personen ska fortsätta vara inlåst. Vem som helst kan gripa en annan person om man misstänker att personen är efterlyst, eller tar honom eller henne på bar gärning med ett brott. Den gripne ska så fort som möjligt överlämnas till polis.

Huvudförhandling: Ett annat ord för själva rättegången då målsägaren, den misstänkte och vittnen förhörs i en rättssal.

Häktad: Åklagaren bestämmer om personen ska sitta inlåst och häktad medan polisen utreder brottet. Var fjortonde dag måste åklagaren titta på fallet igen och bestämma om den häktade personen ska fortsätta vara det.

Målsägare: Den som utsatts för brottet

Åtal: När polisens utredningar börjar bli klara kan åklagaren bestämma sig för att väcka åtal mot den misstänkte. I så fall blir det rättegång.

Överklaga: När den som är misstänkt eller den som är utsatt för brott inte är nöjd med domen och vill att fallet ska prövas igen, i en högre domstol.

Författare: Tjejjouren Miranda