Barn som tvingas uppleva våld
Alla barn har en absolut rätt att växa upp i ett tryggt hem, fritt från våld – det fastslås i barnkonventionen. Trots detta tvingas omkring ett av tio barn i Sverige uppleva pappas våld mot mamma. Hundratals av dessa barn och deras mammor bor varje år på någon av Unizons skyddade boenden.
Nationella kartläggningar visar att omkring ett av tio barn i Sverige tvingas växa upp med pappas våld mot mamma. Barn bevittnar inte bara våldet – de upplever det med alla sina sinnen. Att växa upp med våld, hot och kränkningar mot en förälder eller omsorgsperson är en form av psykiskt våld mot barnet. Våldet blir ofta en del av barnens vardag, präglad av ständig oro och beredskap. Många barn tar på sig ett stort ansvar för det som sker och mår dåligt av att inte kunna stoppa våldet. Enligt vissa forskare kan det vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld.
Dessa barn är brottsoffer enligt socialtjänstlagen, och socialnämnden har ett särskilt ansvar för att de ska få det stöd och skydd som de behöver och har rätt till.
Sedan den 1 juli 2021 finns en bestämmelse i 4 kap 3§ Brottsbalken om barnfridsbrott, som innebär att det är straffbart att utsätta barn för att se eller höra vissa vålds- och sexualbrott av och mot närstående. Det finns däremot inget krav på att barnet förstår att det som hänt är brottsligt eller att barnet kan ge uttryck för att vad barnet har sett eller hört.
Stoppa barns tvångsumgänge med förövare
Det finns inga andra brottsoffer än barn som samhället tvingar att träffa sina förövare, än mindre leva tillsammans med dem. Idag kan en våldsam pappa få rätt till umgänge med sitt barn, även om han anses så farlig att mamman har fått skyddat boende och/eller skyddade personuppgifter.
Umgängesrätten är en barnrätt. Så låter det i teorin. I praktiken fungerar det som föräldrars rätt och barns skyldighet. En förälder kan välja att inte ha kontakt med sitt barn, medan barn saknar rätten att själv välja att slippa träffa sin förövare. Inte ens när pappan är dömd för våld mot barnet eller mamman kan barnet välja att avstå umgänge.
“Det var obehagligt och jag ville bara hem till mamma. Det var inte givande och det kändes bara som ett straff att vara hos pappa. Tror dessutom att pappa bara ville ha mig där för att jävlas med mamma” – citat ur rapporten Umgänge – för barnets bästa? En rapport från Unizon, baserad på en Sifoundersökning genomförd av Kantar Public.
Den 1 januari 2025 infördes lagändringar i föräldrabalken för att stärka skyddet för barn. Lagändringarna klargör att det finns situationer där barnet som utgångspunkt inte ska ha något umgänge – exempelvis när en pappa har utövat allvarligt våld mot barnet eller mamman. Även vid mindre allvarligt våld kan ett umgänge anses oförenligt med barnets bästa.
Barnen som blev kvar
Varje år mördas i genomsnitt 15 kvinnor av en man de hade eller har haft en relation med. De flesta av dessa kvinnor är också mammor. Vid över hälften av morden är barnen närvarande, och många försöker ingripa. För de flesta barnen var det pappa som dödade mamma.
Trots att pappa mördat mamma och dömts för brottet behåller han ofta vårdnaden. Vart tredje barn har sin morddömda pappa som vårdnadshavare. Detta visar Aftonbladets granskning från 2018 avseende Dödade kvinnor och Barnen som blev kvar.
Den 1 juli 2021 infördes nya bestämmelser i föräldrabalken avseende tillfälliga vårdnadshavare för att möjliggöra en snabb vårdnadsöverflyttning i situationer där en förälder har mördat den andra föräldern. Socialnämnden kan agera utan att invänta en fällande dom eller erkännande från gärningsmannen.
Mäns våld – en ständigt pågående pandemi
Mäns våld mot kvinnor och barn är en allvarlig samhälls- och folkhälsofråga – en pandemi som skördar liv varje år, varje månad, varje dag, i alla länder. Enligt en rapport från UNICEF (2006) uppskattas upp till 275 miljoner barn världen över växa upp med våld i hemmet. Svensk forskning visar att ungefär hälften av dessa barn är multiutsatta, det vill säga de har varit utsatta för tre eller flera former av våld. De allra mest utsatta och sårbara är också de yngsta barnen.
Den politiska ambitionen att förebygga och bekämpa våld mot barn måste innefatta mäns våld mot kvinnor eftersom våldet ofta samvarierar. Unizon vill ha tydligt ledarskap från politiker, poliser, socialtjänst och chefer. Brott mot barn och kvinnor ska prioriteras, resurssättas och följas upp – och resultaten måste utvärderas. Kvinnor och barn måste även få det stöd och skydd som de behöver och har rätt till enligt lag.
Unizon kräver följande:
- Skydda kvinnor och barns liv till varje pris – kvinnor och barn måste få stöd och skyddat boende, vilket få kvinnor och barn beviljas idag. Unizon kräver placeringspeng och att barn alltid placeras tillsammans med mamma på skyddat boende.
- Umgänge ska aldrig ske då mamma och barn är placerade på skyddat boende, eller har andra stöd- eller skyddsinsatser från samhället, som exempelvis traumabehandling, kontaktförbud eller skyddade personuppgifter.
- Umgänge ska aldrig ske då en pappa är dömd för våld mot barnet, syskon eller mamma.
- Det samtalsstöd kvinnojourerna ger måste kompletteras med kvalificerat långsiktigt stöd från andra instanser såsom BUP. Stödet ska vara individuellt anpassat efter barnets ålder och behov
- Barn måste få sina röster hörda i alla processer som har betydelse för deras framtid – på samma sätt som den våldsutövande föräldern har en lagstadgad rätt att göra sin röst hörd.
- Domstolar ska ha meddelandeplikt och själva behöva tala om för barnet att de dömer till tvångsumgänge.
- En pappa som är dömd för upprepat våld eller allvarligt våld mot barnet, syskon eller mamma ska automatiskt förlora vårdnaden.
- Det ska föras offentlig statistik kring barn vars mammor blir mördade.
Jourernas arbete
Unizons jourer stöttar, skyddar, förebygger och påverkar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Unizons kvinnojourer ger varje barn anpassat stöd och skydd utifrån deras individuella situation och behov. Läs mer om jourernas verksamheter här.