Våld mot kvinnor i nära relationer
I de parrelationer där våld förekommer finns våldet sällan med från början, utan brukar komma gradvis. Relationen börjar ofta med förälskelse, precis som i de flesta andra relationer. Personen som använder våld kan växla mellan att ibland vara snäll och omtänksam och att ibland vara kritisk, arg eller kontrollerande.
Till en början kan dessa handlingar verka oskyldiga, ofarliga och i vissa fall romantiska. Med tiden trappas våldet och kontrollen ofta upp och blir allt grövre. Det är vanligt att den som blir utsatt för våld slutar tro på sig själv och blir isolerad. Detta skapar ett starkt känslomässigt band till förövaren vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott.
Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Våld kan dock förekomma i alla olika typer av relationer, och alla kan bli drabbade. Att använda våld är aldrig ett sätt att visa kärlek.
Våld mot kvinnor i nära relationer kan anta många former:
- Fysiskt våld kan vara slag, sparkar och knuffar. Det fysiska våldet kan lämna synliga skador, till exempel blåmärken, svullnader, tandfrakturer, bitmärken eller rivmärken.
- Psykiskt våld innebär verbala kränkningar och hot. Till psykiskt våld hör också latent våld, det vill säga underliggande och outtalade hot om bestraffning.
- Sexuellt våld kan innebära oönskad beröring, att bli tvingad eller övertalad till sexuella handlingar eller våldtäkt.
- Ekonomiskt våld kan till exempel innebära att inte få ha egna pengar, att bli tvingad att medverka i ekonomiska olagligheter eller bli tvingad att skriva på avtal.
- Materiellt våld är exempelvis våld mot möbler och saker, och att få sina ägodelar kontrollerade.
- Socialt våld kan innebära isolering och integritetskränkande handlingar som kontroll av telefonsamtal, sms och mejl
- Försummelse kan innebära att en person inte får sina dagliga behov tillgodosedda som exempelvis mat, hygien och medicin. Försummelse drabbar oftast personer som är beroende av andra för sin dagliga livsföring och riktas främst mot personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och äldre.
