Vad är våld?
Våld utövas ofta i olika former och utövarens syfte med våldet är att etablera, utöva eller återta makt och kontroll – genom att skada, kränka och skrämma. Den som utövar våld kan vara en partner, någon i familjen, släkten eller en helt okänd person. Våld är brottsligt och det är alltid den som utövar våldet som bär ansvaret för det! Här kan du läsa mer om våld, våldsutsatthet, varningssignaler, om att vara utsatt som ung och att känna oro för någon annan.

Vem är utsatt?
Fördomarna om vem eller vilka som utsätts för våld är många, även kring vilka som utsätter. Faktum är att det kan vara precis vem som helst. Våldet följer ingen specifik mall och ingen är immun mot att utsättas, men med det sagt finns det grupper i samhället som är särskilt sårbara. Som saknar eller har mindre möjligheter och resurser att förändra sin situation, eller göra den känd för omgivningen. Eftersom våld syftar till att skapa och vidmakthålla maktobalans kan det skapa en extra sårbarhet i de relationer som i grunden redan har en mer ojämn maktfördelning. Det kan vara mellan vuxen och barn, eller vårdgivare och klient.
I en nära relation är det vanligaste att en man utsätter en kvinnlig partner för våld, men på ett individuellt plan förekommer våld i alla slags relationer och även utanför nära relation. När våldet utövas i nära relation är våldsutövandet ofta systematiskt och utövaren brukar eskalera och utöva våldet oftare och/eller grövre med tiden.

Psykiskt våld
Det psykiska våldet kan ta sig uttryck i att utövaren verbalt kränker, hånar, förnedrar eller förlöjligar den utsatta. Psykiskt våld kan också innefatta hot och skrämsel, isolering och kontrollering av umgänge eller var den utsatta befinner sig. Detta leder ofta till att våldsutövaren ägnar sig åt emotionell utpressning, håller "förhör" och berövar sömn (ofta med hänvisning till svartsjuka). Psykiskt våld kan även innebära att utövaren hotar barn, djur och andra närstående.
Fysiskt våld
Den våldsform som de flesta brukar förknippa med ordet våld är det fysiska våldet. Fysiskt våld kan vara slag, knuffar, sparkar, att bli biten, riven, fasthållen, skakad och släpad. Det kan också vara att bli utsatt för dödligt våld. Fysiskt våld som utövas mot män och mot kvinnor skiljer sig åt på flera sätt, men har likheten att det är män som med överväldigande majoritet är utövare av det.
Män som utsätts för våld utsätts vanligen av andra, ofta obekanta, män i offentlig miljö. Den vanligaste platsen för kvinnor att utsättas för fysiskt våld är i hemmet av en person hon är eller har varit i en relation med. Det fysiska våldet som män utsätter kvinnor för sker ofta upprepat och systematiskt och eskalerar med tiden. Våldet som kvinnor utsätts för av män är grövre än det våld som män utsätts för.
Materiellt våld
Att bli utsatt för materiellt våld kan innebära att våldsutövaren förstör eller hotar att förstöra materiell egendom. Detta kan ta sig uttryck i att utövaren river sönder kläder, kastar saker i väggar, slår sönder möbler eller slår sönder väggar. I det materiella våldet innefattas även när våldsutövaren gömmer eller slänger saker som den utsatta värdesätter.
Digitalt våld
Idag är det digitala våldet ett vanligt inslag i relationer där en part utövar våld mot en annan. Våldet följer med utvecklingen av olika digitala medier & eftersom vi nästan alltid bär med oss våra telefoner idag, kan våld som utövas på en digital arena finnas närvarande med den utsatta överallt, hela tiden.
Det kan innebära att våldsutövaren övervakar, trakasserar och kontrollerar genom att kräva lösenord eller på andra sätt avsiktligt kommer åt den utsattas inloggningsuppgifter till sociala medier, mail och annat. Digitalt våld kan också vara att sprida privata bilder eller filmer och lägga upp på en porrsida eller annan oönskad plats.
Våldsutövaren kan även trakassera via sms, mail, swish telefonsamtal, eller på ens sociala medier genom meddelanden, kommentarer eller reels. Kontaktförsöken kan vara orimligt många, vilket i sig kan vara dränerande oavsett om en väljer att läsa/svara eller ej.
Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan vara att utövaren fråntar den utsatta dess inkomster, förvägrar tillgång till det egna kontot eller hindrar den utsatta från att arbeta. Det kan också innebära att bli ekonomiskt utnyttjad eller att utövaren försätter den utsatta i skulder.
Sexualiserat våld
Det sexuella våldet kan innebära att utövaren tvingar den våldsutsatta att genomföra eller bevittna någon slags sexuell handling mot dess vilja. Det kan vara att tvingas se på porr och/eller tvingas till att utföra eller utstå en sexuell handling som strider mot den egna viljan. Att bli fotograferad eller filmad i en sexualiserad kontext tillhör också sexuellt våld.
Socialt våld
Socialt våld handlar om att kontrollera och begränsa en persons kontakter för att skapa isolering och beroende. Det kan innebära att hindras från att träffa familj, vänner eller kollegor, tvingas sluta med arbete eller fritidsaktiviteter, eller att få sin mobil och sina sociala medier begränsade.
Våldsutövaren kan också sprida rykten, skapa konflikter eller förhöra den utsatta efter sociala kontakter, vilket gör att personen till slut undviker andra. Nedvärdering av relationer är vanligt, liksom påståenden som minskar självkänslan.
Denna form av våld framställs ofta som svartsjuka eller omsorg, men leder till ökad isolering och gör det svårare att söka hjälp och lämna relationen.
Försummelse
Denna våldsform handlar om att utövaren avsiktligt försvårar istället för att underlätta det dagliga livet för den utsatta. Försummelse drabbar framförallt äldre eller personer med funktionsvariation. Att bli utsatt för försummelse kan innebära att våldsutövaren avsiktligen medicinerar den utsatta felaktigt, eller att utövaren inte förser den utsatta tillräckligt med mat. En annan grupp som också utsätts för försummelse är barn.
Latent våld
Att ha erfarit våld av sin partner vid ett tillfälle förändrar relationens dynamik för alltid. Vetskapen om vad personen är kapabel till kan upplevas som ett ständigt närvarande hot om ytterligare våld. Erfarenheten från våldstillfället resulterar ofta i ett ständigt uppmärksammande av de signaler & beteenden som föranlett det tidigare våldet. Det kan beskrivas av den utsatta som en känsla av att behöva gå på äggskal.
Latent våld kan vara att uppfatta en stark ilska & aggressivitet hos personen som tidigare utsatt en. Det kan också vara att våldsutövaren uppvisar en spänd kroppshållning, ger en hotfull blick, gest eller andra uttryck som kan skapa rädsla eller upplevas hotfulla för den som blivit utsatt. Det kan kännas särskilt hotfullt för den utsatta om det tidigare våldet har föregåtts av liknande uttryck.
Det svåra med denna våldsform är att det kan vara svårt för andra att se.Det är oftast bara den som blir utsatt som uppfattar det latenta våldet. Många saker som omgivningen kanske inte uppmärksammar hos våldsutövaren kan vara sådant som den som är våldsutsatt uppfattar som mycket hotfullt eller skrämmande utifrån sina tidigare erfarenheter. Att bli utsatt för latent våld innebär en ständig psykologisk beredskap för våld, vilket kan vara både kroppsligt & emotionellt dränerande för den som utsätts.
Eftervåld
Efter att man lämnat en våldsam partner upphör våldet ofta inte, utan övergår i så kallat eftervåld. Det kan handla om att förövaren sprider rykten, ljuger om relationen eller försöker vända gemensamma vänner och barn mot den utsatta. Barn kan även användas för att utöva kontroll genom exempelvis hot, nedvärderande kommentarer om vilken dålig mamma man är eller genom att driva vårdnadstvister.
Eftervåldet kan också innebära trakasserier som upprepade samtal, meddelanden, oönskade besök eller kontaktförsök via sociala medier och genom närstående. I vissa fall förekommer även hot om att sprida privata bilder och videoklipp. Det kan även innebära att bli lurad på pengar eller nekas det man har rätt till vid separation. Våldet kan dessutom trappas upp efter separationen, vilket gör det viktigt att vara medveten om eftervåldet och att den utsatta får rätt stöd.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på kontroll av kvinnors och flickors sexualitet, kön och makt, där särskilt flickors och kvinnors beteende kopplas till familjens heder. Även pojkar och unga män drabbas, både som utsatta och som utövare, exempelvis genom att bevaka kvinnliga släktingar.
I en hederskontext är heterosexualitet norm, och den som bryter mot den riskerar våld och hot. Våldet är ofta kollektivt sanktionerat och kan ta många former, såsom hot, kontroll, begränsningar, tvångsgifte eller i värsta fall dödligt våld.
Flickor begränsas ofta i vardagen, till exempel i val av vänner, kläder, fritid och framtid, och kan pressas in i äktenskap och tvingas till könsstympning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt utsatta och riskerar ökad isolering och tvångsäktenskap.