Särskilt sårbara grupper

Det finns en rad olika faktorer som kan påverka och innebära en särskild sårbarhet när det kommer till våld i en nära relation. Med det sagt är det viktigt att betona att en person inte nödvändigtvis tillhör endast en grupp, det kan naturligtvis vara så att en tillhör flera av dessa grupper samtidigt. Ett intersektionellt perspektiv är mycket viktigt i arbetet med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation för att kunna se hur olika faktorer såsom exempelvis missbruksproblematik och ålder samverkar och påverkar individen.

HBTQAI+-

I våld mot HBTQAI+-personer, till exempel våld i samkönade relationer, är fokus för våldsutövandet främst den våldsutsattas identitet som HBTQAI+-person - särskilt om hen inte lever öppet med sin sexuella läggning. Detta kan ta sig uttryck genom hot om att avslöja en persons sexuella läggning eller könsidentitet mot dennes vilja. Heteronormativa föreställningar om våld i nära relationer riskerar att osynliggöra våld mot HBTQ+-personer, samt att begränsa tillgång till skydd och stöd. 

Våld mot äldre kvinnor karaktäriseras ofta av en stark beroenderelation mellan offer och förövare. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar som att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framförallt inte sexuellt våld, riskerar även att leda till att kvinnorna inte blir betrodda när de försöker berätta om sin situation. Därigenom försvåras deras möjligheter till att få stöd och hjälp.

Flera studier pekar på att risken för att utsättas för våld kan vara större för kvinnor med en funktionsnedsättning än för kvinnor utan. Sårbarheten för våld varierar dock med typen och graden av funktionsnedsättning.

Våldet kan utövas av en partner, men också av en familjemedlem eller personer som kvinnan är i beroendeställning till. Bristande tillgänglighet till information och samhällets hjälpinsatser kan försämra hennes möjligheter att få hjälp och stöd. 
Källa: NCK om särskild sårbarhet

Diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på socialt nätverk kan försvåra för kvinnor med utländsk bakgrund att söka hjälp. Kvinnor med utländsk bakgrund kan också sakna kunskap om sina rättigheter och det svenska rättssystemet. Dessutom är våld inom relationen inte ett brott i många länder, och ofta en fråga som bör hållas inom familjen. Utländska kvinnor som nyligen gift sig med en svensk man, papperslösa kvinnor och kvinnor som blivit offer för människohandel för sexuella ändamål är också grupper som kan vara i behov av adekvat stöd och hjälp för att bli fri från våldsutsatthet. 

Kvinnor i missbruk har ofta en stark beroendeställning till sin förövare då förövaren kan vara den som förser henne med droger. Ytterligare en faktor som är specifikt kopplad till kvinnor som lever i missbruk är att de ofta utsätts för våld av flera olika förövare: partner, behandlingspersonal, väktare, polis eller andra missbrukare. Dessa kvinnors våldsutsatthet tenderar att förminskas i kontakt med stödinsatser då våldet ofta betraktas som en konsekvens av missbruket.

Barn
Barn som lever i ett hem där det förekommer våld riskerar i större utsträckning att själva utsättas för våld och/eller att utsätta andra för våld. Omkring vart tionde barn tvingas uppleva att pappa misshandlar mamma. Barn som bevittnar eller upplever våld mot en förälder befinner sig i en särskilt utsatt situation då de är i beroendeställning till både offret och förövaren. Därför är det viktigt att det finns trygga och tillitsfulla vuxna som ser och pratar med barnet om det som händer hemma. 

LÄS MER:
Här finns en publikation om Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer om du vill läsa vidare om detta!