Response-Based Practice

Ett sätt att förstå, bemöta och prata om våld

Vi arbetar med Response-Based Practice (RBP), en metod som bygger på forskning om hur våld påverkar människor och framför allt på insikten att den som utsätts för våld aldrig är passiv. Tvärtom gör människor alltid motstånd, på olika sätt, för att skydda sig själva och andra.

Kärnan i RBP är att varje människa har rätt till sin värdighet. Våld syftar till att kränka den, men genom ett respektfullt bemötande kan vi bidra till att återupprätta den. Att synliggöra motstånd, använda ett tydligt språk och bemöta människor med respekt gör det möjligt att se den våldsutsatta som en aktiv person med egna strategier och resurser – inte bara som ett offer. Det är ett förhållningssätt som stärker individen och ger en mer rättvis förståelse av våld.

Att synliggöra motstånd

När någon utsätts för våld försöker personen nästan alltid skydda sig själv, sina barn eller andra omkring sig. Motstånd kan vara att säga ifrån, försöka lugna en farlig situation, söka hjälp, gömma sig, lämna relationen eller hitta andra sätt att minska våldets konsekvenser. Även tankar, känslor och små handlingar kan vara uttryck för motstånd. Genom att uppmärksamma dessa strategier blir det tydligare att ansvaret för våldet alltid ligger hos den som utövar det – aldrig hos den som utsätts.

Att kalla våld för vad det är

RBP betonar vikten av att använda ett tydligt och korrekt språk. Att beskriva misshandel som ett "bråk" eller en våldtäkt som "sex" riskerar att dölja vad som faktiskt har hänt och flytta fokus från den som utövat våldet. När vi benämner våld på ett korrekt sätt blir det också lättare att förstå dess konsekvenser och ge rätt stöd.

Bemötande som stärker

Hur omgivningen reagerar när någon berättar om våld kan få stor betydelse. Att bli lyssnad på, trodd och bemött med respekt kan bidra till återhämtning. Att bli ifrågasatt, skuldbelagd eller inte tagen på allvar kan däremot förstärka skadan. RBP lyfter därför vikten av att möta människor på ett sätt som bekräftar deras erfarenheter, synliggör deras styrka och tydliggör att ansvaret för våldet ligger hos förövaren.

Barn gör också motstånd

Barn som lever med eller bevittnar våld är inte passiva åskådare. Även de försöker skydda sig själva och andra, exempelvis genom att gömma sig, avleda situationer eller trösta en förälder. Genom att uppmärksamma barnens egna strategier kan vuxna stärka deras känsla av trygghet, handlingskraft och värdighet.

Mer information

Response-Based Practice är en kanadensisk modell för socialt arbete, som kan användas med våldsutsatta och våldsutövare. Modellen har arbetats fram av forskare och terapeuter som Linda Coates, Allan Wade, Cathy Richardsson, Nick Todd med fler.

Läs mer på Unizons hemsida

Utbildningsmaterial

Allan Wades hemsida