”Våldet vi inte kan scrolla förbi”
Var femte barn utsätts för sexuella övergrepp online. Samtidigt berättar fyra av tio inte för någon om sin utsatthet. Pornografi, sexuellt våld och kvinnohat har blivit en del av många barns digitala vardag. När Unizon arrangerade konferensen Våldet vi inte kan scrolla förbi samlades forskare, experter och politiker för att diskutera en avgörande fråga: Vem tar ansvar för barns trygghet på nätet?
– Sverige har länge gått i bräschen, men har nu tappat taktpinnen när det gäller våld mot unga på nätet, konstaterade Unizons ordförande Olga Persson när hon inledde konferensen.
Hon betonade att ansvaret för tryggheten inte kan läggas på barnen själva.
– Ingen ska själv behöva bära ansvaret för sin trygghet, framförallt inte barn.
Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige, lyfte hur våldet mot barn måste förstås som ett globalt säkerhetshot. Hon pekade på att kränkningarna av barns rättigheter är på historiskt höga nivåer.
– Vi bygger ingen säker framtid, samhällen eller värld på otrygga barn.
UNICEF:s Lulu Li presenterade allvarliga siffror om barns utsatthet: var femte barn har utsatts för sexuella övergrepp online, endast en procent har anmält till en myndighet och fyra av tio har inte berättat för någon. Hon underströk också att våldet inte är könsneutralt.
Medicine doktorn Sissela Nutley beskrev hur digitala plattformar påverkar barns och ungas hjärnor, sömn och beteenden. Genom design som fångar och förstärker uppmärksamheten skapas vanemässigt användande.
– Det är självklart att det krävs regleringar av techbolagen och digitala miljöer som främjar barns hälsa och resiliens.
Zandra Kanakaris, grundare av 1000 möjligheter, satte fingret på kopplingen mellan pornografi, sociala medier och hela jämställdhetsarbetet.
– Om vi inte arbetar mot pornografin, sociala medier och det landskap unga växer upp i i dag är det som att ösa ur en läckande båt – när det gäller hela jämställdhetsarbetet.
Även ungas egna erfarenheter visar på ett stort behov av förändring. Martin Karlsson från Mediemyndigheten lyfte ungas bristande tilltro till plattformarna.
– Unga upplever att företagen prioriterar vinst och tillväxt framför barns säkerhet och efterfrågar tydligare regler, bättre kontrollmöjligheter och enklare sätt att anmäla övergrepp, sade
Under konferensens politiska samtal diskuterades hur EU:s lagstiftning, bland annat Digital Services Act (DSA) och AI Act, ska användas för att ställa techbolagen till svars. Europaparlamentarikern Arba Kokalari betonade att verktygen finns, men att lagstiftningen måste tillämpas med kraft. Riksdagsledamoten Therese Kristiansson lyfte behovet av åldersgränser på sociala medier, åldersverifiering och ett starkare ansvar för att skydda barn från skadliga digitala miljöer.
En sak blev tydlig under dagen: det är inte barnen som ska behöva anpassa sig till en otrygg digital värld. Det är plattformarna, företagen och vuxna som måste ta ansvar.
Som Zandra Kanakaris uttryckte det: Att avvakta är inte ett neutralt alternativ.
Vi kan inte fortsätta scrolla förbi. Det är dags att agera.