Unizons statistik

Under 2024 hade Unizons medlemsjourer närmare 200 000 stödkontakter. Det innebär ett stödsamtal var tredje minut. Närmare 186 000 av dessa stödkontakter gällde stöd och hjälp för våldsutsatthet, men också sin livssituation. Den stora majoriteten av stödsökande var kvinnor, unga tjejer och barn. Drygt 10 000 gällde anhörigstöd.  

Tjej- och ungdomsjourer samt specialiserade jourer– viktig aktör för stöd

Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp hade närmare 50 000 stödkontakter, varav drygt 37 000 rörde stöd på nätet.

Våldsutsatthet, framförallt fysiskt våld men också psykiskt och sexuellt våld, var den absolut vanligaste kontaktorsaken när unga vänder sig till en tjejjour eller ungdomsjour för stöd och hjälp, följt av psykisk ohälsa samt frågor kring kärlek och relationer. De allra flesta stödsökande var tjejer och unga kvinnor (83 procent).

För de jourer som är specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp var kontaktorsak ofta fokuserad till övergreppet, följt av sexuell exploatering/prostitution och psykisk ohälsa. En viktig del var även att ge samtalsstöd till föräldrar till barn som utsatts för sexuella övergrepp. Närmare en fjärdedel av kontaktillfällena (24 procent) för de specialiserade jourerna gällde anhörigstöd.

Kvinnojourens boende avgörande insats som allt färre kvinnor och barn beviljas

Kvinnojourerna hade närmare 147 000 stödkontakter. 88 procent var kvinnor. Den vanligaste anledningen till att söka stöd och hjälp var fysiskt och psykiskt våld, följt av frågor om vårdnad, boende och umgänge. 

Majoriteten av kvinnojourerna har boende där våldsutsatta kan få bo och få stöd och hjälp under en tid. Under 2024 bodde sammanlagt 672 barn, 9 vuxna barn, 679 kvinnor och 7 män på någon av Unizons kvinnojourer. Året 2024 utmärktes av nytt bottenrekord för antalet barn i kvinnojourens boende. Aldrig tidigare har så få barn fått tillgång till en trygg plats fri från våld; antalet barn har minskat med hela 43 procent jämfört med 2018. Det är socialtjänstens ansvar och skyldighet att informera om möjligheten, men också stödja och motivera, till placering på skyddat boende samt bevilja insatsen. 

Samtidigt fortsätter antalet boendedygn att öka. Kvinnor som kommer till boendet, även om färre till antalet, har i genomsnitt längre vistelsetider. Under 2024 bodde kvinnor i genomsnitt 61 dygn på kvinnojourernas boende, vilket kan jämföras med 50 dygn år 2022, 55 dygn år 2020 och 66 dygn år 2018.

Tvångsboende och tvångsumgänge

Drygt hälften av de våldsutsatta vuxna (55 procent) hade med sina minderåriga barn till boendet: alla utom en skyddssökande var mammor. Genomsnittet för antalet barn per våldsutsatt vuxen är två barn. För andra året i rad bodde det färre barn än våldsutsatta kvinnor på boendet. 

Närmare en av fem kvinnojourer (19 procent) rapporterar om barn som har blivit kvar i hemmet med den våldsutövande pappan, trots han bedöms vara så farlig att mamman beviljas insatsen skyddat boende. Att utöva våld mot mamman verkar i dessa fall inte ha kopplats ihop med barnens egna våldsutsatthet och brister i pappans omsorgsförmåga. 

Men även när barnet får följa med sin mamma till kvinnojourens boende innebär det inte alltid att barnet får det skydd och den trygghet som han eller hon behöver. Frågan om umgänge aktualiseras när ett barn placeras med stöd av socialtjänstlagen, eftersom socialtjänsten då saknar befogenhet att fatta beslut om umgängesbegränsning. Ett liknande andel av kvinnojourerna, 19 procent, rapporterar att umgänge med våldsutövande pappa har förekommit under barnens vistelse i kvinnojourens boende, han som är själva anledningen till att de har flytt och nu lever skyddat. Umgänget innebär många gånger att en trygg och fredad zon går förlorad och utgör en risk för både barnets och mammans liv, säkerhet och hälsa.

Samarbete med socialtjänst och kommun

Den nya lagstiftningen för skyddat boende trädde i kraft den 1 april 2024. 65 procent av kvinnojourerna rapporterar att de har haft barn i boendet med egna placeringsbeslut under 2024. Majoriteten av jourerna beskriver att de sedan flera år tillbaka har välfungerade rutiner och ett nära samarbete med både hälso- och sjukvården och kommunens utbildningsförvaltning, inklusive lokala förskolor och skolor, och därför inte märkt någon särskild skillnad sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft. Endast 29 procent respektive 27 procent av kvinnojourerna anger att fler barn än tidigare har fått tillgång till hälso- och sjukvård samt förskola eller skola.  

Allt fler jourer har IOP-avtal med kommuner och regioner. Närmare 62 procent av Unizons medlemsjourer, främst kvinnojourerna, har någon form av avtal med kommuner och/eller regioner, varav 45 procent har avtal i form av IOP Idéburet-Offentligt Partnerskap.

Jourernas utåtriktade och våldsförebyggande arbete

Våld uppstår inte i ett tomrum, utan är i allra högsta grad en spegel av vårt samhälle och dess normer och värderingar. Viktiga delar i jourernas arbete mot mäns våld är det utåtriktade och våldspreventiva arbetet för att uppnå en förändring i samhället. Allt utifrån en kunskap om våld, genus, kön och makt. 

Samtliga svarande jourerna bedrev utåtriktad verksamhet, med aktiviteter som informationsspridning, manifestationer, utbildningar, projektarbete, studiecirklar och självhjälpsgrupper. Andra exempel inkluderar gruppträffar för unga, kompisfika, agera Storasyskon, skol- och fritidsgårdshäng, ungdomsambassadörer, trygghetsvandringar, lovaktiviteter samt läger. Temakvällar för samtal och diskussioner beskrivs också. 

Fler än 8 av 10 Unizons medlemsjourer (82 procent) arbetade även våldsförebyggande under 2024. Det kan till exempel handla om att besöka skolor, fritidsgårdar och idrottsföreningar och prata med barn och unga om barns rättigheter, normer, sociala medier, sex och samtycke, schyssta/oschyssta relationer och våld. Ofta i form av workshops med stöd av filmer och metodmaterial, till exempel Machofabriken och MVP. En annan del är att utbilda andra yrkesverksamma om till exempel våldets konsekvenser och hur man kan arbeta våldsförebyggande samt erbjuda rådgivning. 

Organisering – För ett jämställt samhälle fritt från våld

Under år 2024 hade Unizons medlemsjourer närmare 8 500 medlemmar, varav drygt 2 100 var aktiva. 82 procent av jourerna hade anställd personal: totalt 480 anställda varav 338 var årsarbetare. Drygt 94 procent av de aktiva medlemmarna och 98 procent av årsarbetare var kvinnor och tjejer.

Om statistiken

Varje år genomförs en enkätundersökning bland Unizons medlemsjourer. Statistiken för året 2024 bygger på enkätsvar från 136 av Unizons medlemsföreningar. Av de svarande är 91 kvinnojourer, 35 tjej- och ungdomsjourer samt 10 jourer specialiserade att arbeta mot sexuella övergrepp. Statistiken kring kvinnojourernas boende bygger på enkätsvar från 60 kvinnojourer med boende, samt 48 kvinnojourer som under 2024 hade barn som vistades tillsammans med sin mamma i boendet. Av dessa har 41 kvinnojourer ansökt om tillstånd för skyddat boende. 

Den gradvisa nedmonteringen av kvinnofrid och barnfrid har fått betydande konsekvenser för kvinnojourernas möjligheter att upprätthålla sina boenden. Allra tydligast märks det i norra Sverige. Under 2023 och 2024 avvecklade 23 kvinnojourer sina boenden, framförallt på grund av minskade placeringar sedan flera år tillbaka och bristande långsiktig finansiering. Kravet på bemanning dygnet runt är även en faktor. En majoritet av dessa jourer, drygt fyra av fem, har dock växlat upp sin öppna verksamhet genom att ge utökat stöd via chatt, telefon och IRL. Dessa kvinnojourer återfinns i årsstatistiken. 

Under 2023 hade Unizons medlemsjourer över 200 000 stödsamtal. Det är en ökning med 45 procent jämfört med 2020. Över 192 000 av stödkontakterna gällde stöd och hjälp för våldsutsatthet men också sin livssituation. Den stora majoriteten av stödsökande var kvinnor och unga tjejer. Närmare 8 600 kontakter gällde anhörigstöd. I snitt handlar det om 550 stödkontakter per dygn under 2023 jämfört med 534 stödkontakter per dygn under 2022.  

Tjej- och ungdomsjourer samt specialiserade jourer– viktig aktör för stöd

Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp hade närmare 48 000 stödkontakter, varav nästan 35 000 rörde stöd på nätet. Majoriteten var tjejer under 18 år.

De tre vanligaste ämnena stödsökande kontaktade en tjejjour eller ungdomsjour för var psykisk ohälsa, frågor om kärlek och relationer samt våldsutsatthet  - fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. De allra flesta stödsökande var under 18 år.

För de jourer som är specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp var kontaktorsak ofta fokuserad till övergreppet, följt av sexuell exploatering/prostitution och psykisk ohälsa. En viktig del var även att ge samtalsstöd till föräldrar till barn som utsatts för sexuella övergrepp. Drygt en femtedel av kontaktillfällena för de specialiserade jourerna gällde anhörigstöd.

Kvinnojourerna – Markant minskning i antal våldsutsatta kvinnor och barn som beviljats skyddat boende

Kvinnojourerna hade över 152 000 stödkontakter. 90 procent var kvinnor. Den vanligaste anledningen att söka stöd och hjälp i den öppna verksamheten var fysiskt och psykiskt våld samt frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Majoriteten av kvinnojourerna har boende där våldsutsatta kan få bo och få stöd och hjälp under en tid.  Den vanligaste anledningen var fysiskt våld, följt av psykiskt våld samt hot och förföljelse. Under 2023 bodde 737 minderåriga barn, 1 vuxet barn, 839 kvinnor, 11 män samt 1 skyddsökande med transerfarenhet på Unizons kvinnojourer. Aldrig tidigare har så få barn fått tillgång till en trygg plats fri från våld, antalet barn minskade med 20 procent jämfört med 2022. Det är kommunernas socialtjänst som beviljar eller inte beviljar insatsen skyddat boende. Fler kvinnor och barn beviljas placeringar på skyddat boende.

Kvinnor bodde i snitt 58 dygn på kvinnojourernas boende under 2023, vilket kan jämföras med 50 dygn år 2022, 55 dygn år 2020 och 66 dygn år 2018. De kvinnor som kom till boendet, även om färre, fick i genomsnitt längre placeringstider i boendet.

Vart tar våldsutsatta kvinnor med barn vägen?

Ungefär hälften av de våldsutsatta vuxna (47 procent) hade med sina minderåriga barn till boendet: 99 procent var mammor och 1 procent var pappor. Genomsnittet för antalet barn per våldsutsatt vuxen är två barn. För andra gången sedan år 2012 bodde det färre barn än våldsutsatta kvinnor på kvinnojourernas boende. Under hela 2023 hade tio kvinnojourer inte en enda mamma och barn placerat hos dem

Av de kvinnojourer som under 2023 har haft barn placerad med sin förälder, oftast mamman, hade 66 procent en anställd barnansvarig och närmare 73 procent hade en kompetens i form av till exempel Trappan- och BRA-samtal.

Tvångumgänge med förövare

Närmare 34 procent av kvinnojourerna uppger att det har förekommit umgänge med våldsutövande pappa under barnens vistelse i kvinnojourens boende. Umgänget innebär många gånger att en trygg och fredad zon går förlorad och utgör en risk för både barnets och mammans liv, säkerhet och hälsa.    

Barncentrerad samverkan

Nästintill 75 procent av kvinnojourerna rapporterar att de haft någon form av samarbete med placerande socialtjänst vad gäller barnen som vistades med sin mamma på boendet. När det gäller att säkra förskole- och skolplats för barn i boendet rapporterar drygt 59 procent av kvinnojourerna ett bra och upparbetat samarbete med kommunen som är ansvarig för att barn uppfyller sin skolplikt. Fasta skolplatser och etablerade samverkansrutiner är särskilt fördelaktiga.

Allt fler jourer har IOP-avtal med kommuner och regioner

Drygt 65 procent av Unizons medlemsjourer, främst kvinnojourerna, har någon form av avtal med kommuner och/eller regioner, varav 39 procent har avtal i form av IOP Idéburet-Offentligt Partnerskap.  

Jourernas våldsförebyggande och utåtriktade arbete

Våld uppstår inte i ett tomrum, utan är i allra högsta grad en spegel av vårt samhälle och dess normer och värderingar. Viktiga delar i jourernas arbete mot mäns våld är det våldspreventiva och utåtriktade arbetet för att uppnå en förändring i samhället. Allt utifrån en kunskap om våld, genus, kön och makt.

Fler än 8 av 10 Unizons medlemsjourer (85 procent) arbetade våldsförebyggande under 2023. Det kan till exempel handla om att besöka skolor, fritidsgårdar och idrottsföreningar och prata med barn och unga om barns rättigheter, normer, sociala medier, sex och samtycke, schyssta/oschyssta relationer och våld. Ofta i form av workshops med stöd av filmer och metodmaterial, till exempel Machofabriken och MVP. En annan del är att utbilda andra yrkesverksamma om till exempel våldets konsekvenser och hur man kan arbeta våldsförebyggande samt erbjuda rådgivning.

Nära 47 procent av tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp arbetade även med utåtriktat arbete. Utåtriktade aktiviteter bestod till exempel av tjejhäng, verksamhet för HBTQ-ungdomar, studiecirklar, och lovaktiviteter såsom läger. Temakvällar/grupper med teman för samtal och diskussioner beskrivs också.

Organisering – För ett jämställt samhälle fritt från våld

Under år 2023 hade Unizons medlemsjourer drygt 8 200 medlemmar, varav drygt 2 400 var aktiva. Drygt 82 procent av jourerna hade anställd personal: totalt 397 anställda. Drygt 93 procent av de aktiva medlemmarna och 97 procent av de anställda var kvinnor och tjejer.

Om statistiken

Varje år genomförs en enkätundersökning bland Unizons medlemsjourer. Statistiken för året 2023 bygger på enkätsvar från 137 av Unizons medlemsföreningar. Av de svarande är 92 kvinnojourer, 35 tjej- och ungdomsjourer samt 10 jourer specialiserade att arbeta mot sexuella övergrepp. Statistiken kring kvinnojourernas boende bygger på enkätsvar från 71 kvinnojourer med boende, samt 59 kvinnojourer som hade barn som vistades tillsammans med sin mamma i boendet.

Under 2022 hade Unizons kvinnojourer, tjej- och ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp drygt 194 900 stödkontakter. Det är en ökning på 4 % jämfört med 2021, och med 40 % sedan 2020 och visar att våldsutsatta kvinnors och flickors behov av stöd och skydd fortsätter öka, även efter pandemin.

Fler stödkontakter än någonsin

Under 2022 fortsatte Unizons jourers stödsamtal att öka. 2022 hade jourerna 194 900 stödsamtal, framförallt med våldsutsatta kvinnor och barn, men också med anhöriga till de utsatta. Under pandemin fortsatte det digitala stödet att öka. Jourerna stöttar via chatt, telefon, sms och ger samtalsstöd enskilt eller i grupp. Sedan 2020 har stödsamtalen ökat med 40 procent.

Tjej-/ungdomsjourer samt specialiserade jourer - Stor aktör för stöd på nätet

Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp hade drygt 48 700 stödkontakter, varav 33 600 rörde stöd på nätet.

82 procent av de stödsökande var tjejer och unga kvinnor. De vanligaste anledningarna att söka stöd hos en tjejjour eller ungdomsjour var psykisk ohälsa, våldsutsatthet (fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld) samt frågor om kropp, kärlek och relationer.

För de jourer som är specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp var kontaktorsaken ofta fokuserad till övergreppet som oftast hade begåtts av en familjemedlem eller bekant, följt av övergrepp begångna av en partner eller expartner.

Kvinnojourerna - Ökning i stödkontakter men minskning i kvinnors boendetid

Kvinnojourerna hade närmare 146 300 stödkontakter. Av antalet stödsökande som sökt stöd var 98 procent kvinnor. De vanligaste kontaktorsakerna var fysiskt och psykiskt våld, samt frågor om vårdnad, boende och umgänge.

På kvinnojourernas skyddade boenden bodde 937 barn, 897 kvinnor och 15 män. Kvinnor bodde i snitt 50 dygn på kvinnojourernas boenden under 2022, en minskning med 9 procent sedan 2020. Det är kommunernas socialtjänst som beviljar eller nekar insatsen skyddat boende.

Kvinnojour = Barnjour

Fler barn än vuxna bodde på kvinnojourernas skyddade boenden under 2022. Drygt hälften av de våldsutsatta vuxna (53 procent) hade med minderåriga barn till boendet: 99 procent var mammor och 1 procent var pappor. Genomsnittet för antalet barn per våldsutsatt vuxen är två barn. Närmare 32 procent av kvinnojourerna uppger att det har förekommit umgänge med våldsutövande pappa under barnens vistelse i kvinnojourens boende.

Organisering – En stark växande rörelse

Under år 2022 hade Unizons medlemsjourer närmare 10 070 medlemmar, varav 2 708 var aktiva medlemmar. Antalet medlemmar växer för varje år, 2020 hade jourerna 7 723 medlemmar.

78 procent av jourerna hade anställd personal: totalt 407 anställda. 94 procent av de aktiva medlemmarna och 98 procent av de anställda var kvinnor och tjejer.

Om statistiken

Varje år genomförs en enkätundersökning bland Unizons medlemsorganisationer. Statistiken för året 2022 bygger på enkätsvar från 139 av Unizons medlemsorganisationer. Av de svarande är 89 kvinnojourer, 39 tjej- och ungdomsjourer samt 11 jourer specialiserade att arbeta mot sexuella övergrepp. Statistiken kring kvinnojourernas skyddade boende bygger på enkätsvar från 71 kvinnojourer med boende samt 57 kvinnojourer som hade barn som bodde tillsammans med sin mamma i boendet.

Under 2021 hade Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp över 187 600 stödkontakter. Det är fler stödkontakter än någonsin tidigare, och visar ett fortsatt stort behov av stöd i pandemins spår.

Fler stödkontakter än någonsin

Unizons kvinnojourer, tjej- och ungdomsjourer samt jourer specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp hade drygt 187 600 stödkontakter under 2021, främst med kvinnor och unga tjejer (93 %). Det är fler stödkontakter än någonsin tidigare, och visar ett fortsatt stort behov av stöd i pandemins spår.

År 2020 hade jourerna 138 500 stödkontaktstillfällen. Jämförelser på statistik från 117 medlemsjourer som besvarat enkäten för båda åren 2020 och 2021 visar en ökning på 34 procent.

Nytt för pandemiåren 2020 och 2021 är fler medlemsjourer har öppnat chatt och utökat öppettiderna. Jourerna har även angivit stödkontakter via sms. Hänsyn bör även tas till att fler medlemsjourer besvarade statistikenkäten 2021 jämfört med 2020, och fler kvinnojourer rapporterat antal stödkontakter med våldsutsatta vuxna under vistelsen i det skyddade boendet.

Tjej-/ungdomsjourer samt specialiserade jourer - Stor aktör för stöd på nätet

Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp hade drygt 41 700 stödkontakter under 2021, varav nära 30 000 rörde stöd på nätet.

De tre vanligaste ämnena stödsökande kontaktade en tjejjour eller ungdomsjour var psykisk ohälsa, frågor om kropp, kärlek och relationer samt våldtäkt eller sexuella övergrepp. De allra flesta stödsökande var unga tjejer under 18 år.

För de jourer som är specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp var kontaktorsak fokuserad till övergreppet som oftast hade begåtts av en bekant eller okänd gärningsman, följt av övergrepp begångna av en familjemedlem.

Kvinnojourerna - Ökning i stödkontakter men fortsatt minskning i kvinnors boendetid

Kvinnojourerna hade drygt 145 800 stöd-kontaktstillfällen. 96 procent var kvinnor. Den vanligaste anledningen att söka stöd hos en kvinnojour var fysiskt och psykiskt våld samt frågor om vårdnad, boende och umgänge.

På kvinnojourernas skyddade boenden bodde 1 080 barn, 1 008 kvinnor, 14 män och 3 transpersoner. Kvinnor bodde i snitt 53 dygn, vilket är en markant minskning jämfört med 55 dygn 2020 och 66 dygn år 2018. Antalet dygn som kvinnor bott i boendet har minskat med nära 20 procent på tre år. Det är kommunernas socialtjänst som beviljar insatsen skyddat boende.

Kvinnojour = Barnjour

Ungefär hälften av de våldsutsatta vuxna (52 procent) hade med sina minderåriga barn till boendet: 99 procent var våldsutsatta mammor och 1 procent var våldsutsatta pappor. Genomsnittet för antalet barn som en mamma hade med sig till boendet var två barn. Drygt 36 procent av kvinnojourerna rapporterar att det har förekommit umgänge med våldsutövande pappa under barnets vistelse i kvinnojourens boende.

Organisering - Unizons jourer en starkt växande folkrörelse för ett jämställt samhälle fritt från våld

2021 hade Unizons medlemsjourer 9 680 medlemmar - en ökning med 25 % jämfört med 2020. Av jourernas 9 680 medlemmar var 2 714 aktiva medlemmar (volontärer och styrelse). 82 procent av jourerna hade anställd personal: totalt 421 anställda. 93 procent av de aktiva medlemmarna och 93 procent av de anställda var kvinnor och tjejer.

Om statistiken

Statistiken bygger på enkätsvar från 134 av Unizons 140 medlemsföreningar. Av de svarande är 90 kvinnojourer, 36 tjej- och ungdomsjourer samt 8 jourer specia-liserade att arbeta mot sexuella övergrepp. Statistiken kring kvinnojourernas boende bygger på enkätsvar från 75 kvinnojourer med boende, samt 66 kvinnojourer som under 2021 hade barn som vistades tillsammans med sin mamma i boendet.

Under 2020 hade Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp över 138 500 stödkontakter. Det är ett fortsatt stort behov av stöd under pandemiåret 2020.

Unizons medlemsorganisationers stödkontakter har ökat markant de senaste fyra åren, från drygt 92 400 år 2017 till över 138 500 år 2020. Det är en ökning på 50 procent. Nytt för 2020 års statistikenkät är att vi även frågat om stödkontakter som skett via sms, dessa stod för totalt 19 248 kontakttillfällen.

KVINNOJOURERNAS BOENDE: MARKANT MINSKNING I ANTALET DYGN KVINNOR BOR I ETT AV KVINNOJOURERNAS SKYDDADE BOENDE

Kvinnojourerna hade 92 975 stödkontakter och stöttade 23 009 personer. 90 procent av de stödsökande var kvinnor. Den vanligaste anledningen att söka stöd hos en kvinnojour var fysiskt och psykiskt våld, samt frågor om vårdnad, boende och umgänge.

På de 72 kvinnojourerna som erbjuder boende som svarade på 2020 års statistikenkät bodde 1 042 kvinnor, 969 barn, 18 män och 2 transpersoner. Kvinnor bodde i snitt 55 dygn på kvinnojourernas boenden, vilket är en markant minskning jämfört med 63 dygn år 2019 och 66 dygn år 2018. Antalet dygn som kvinnor bott i boendena har således minskat med 17 procent på 2 år trots att bostadssituationen är fortsatt svår och våldsutsatta kvinnor inte fått det enklare att få en permanent bostad.

TJEJ- UNGDOMSJOURER SAMT SPECIALISERADE JOURER = SVERIGES STÖRSTA AKTÖR FÖR STÖD PÅ NÄTET

Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp hade 45 562 stödkontakter under 2020, varav 29 550 rörde stöd på nätet. Jourerna stöttade över 12 159 personer.

De vanligaste ämnena stödsökande kontaktade en tjejjour eller ungdomsjour om var psykisk ohälsa, frågor om kropp, sex och relationer samt våldtäkt eller sexuella övergrepp av en bekant. De allra flesta som sökte stöd var flickor och tjejer under 18 år. För de jourer som är specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp var kontaktorsaken fokuserad till övergreppet som oftast hade begåtts av en familjemedlem eller bekant.

ORGANISERING - FÖR ETT JÄMSTÄLLT SAMHÄLLE FRITT FRÅN VÅLD

Under år 2020 hade Unizons medlemsjourer 392 anställda och 7 723 medlemmar, varav 2 582 var aktiva medlemmar (volontärer och styrelse). 96 procent av de anställda och 92 procent av de aktiva medlemmarna var kvinnor och tjejer.

OM STATISTIKEN

Statistiken för 2020 bygger på enkätsvar från 121 av Unizons över 130 medlemsföreningar, den verkliga siffran är alltså något högre. Av de svarande är 84 kvinnojourer, 30 tjej- och ungdomsjourer samt 7 jourer specialiserade att arbeta mot sexuella övergrepp. Statistiken kring kvinnojourernas boende bygger på enkätsvar från 72 av Unizons kvinnojourer med boende.

STÖDKONTAKTER ÅRSVIS (AVRUNDAT TILL NÄRMASTE HUNDRATAL)

2020 – 138 500 stödkontakter
2019 – 121 600 stödkontakter
2018 – 108 000 stödkontakter
2017 – 92 400 stödkontakter

Under 2019 hade Unizons kvinnojourer, tjej- och ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp över 121 000 stödkontakter. Det är en ökning med 30 procent sedan 2017.

ÖVER 121 000 STÖDKONTAKTER 2019

Unizons stödkontakter har ökat markant de senaste åren. 2017 hade jourerna 92 000 stödkontakter och 2019 hade jourerna 121 610 stödkontakter. Det är en ökning på 30 procent. 

STÖDKONTAKTER PÅ KVINNOJOURERNA

Allt fler söker stöd och hjälp hos kvinnojourerna. Unizons kvinnojourer hade nära 62 500 stödkontakter under år 2019, de flesta via telefon. 94 procent av de stödsökande var kvinnor. Den vanligaste anledningen att söka stöd hos en kvinnojour var fysiskt och psykiskt våld, samt frågor om vårdnad, boende och umgänge.

STÖDKONTAKTER PÅ TJEJJOURER OCH UNGDOMSJOURER OCH JOURER SPECIALISERADE PÅ ATT ARBETA MOT INCEST OCH SEXUELLA ÖVERGREPP

Tjej- och ungdomsjourer var fortsatt Sveriges största aktör för stöd på nätet. Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp hade 2019 över 59 100 stödkontakter, varav drygt 38 100 rörde stöd på nätet. 

De tre vanligaste ämnena stödsökande kontaktade en tjejjour eller ungdomsjour var psykisk ohälsa, frågor om kropp, sex och relationer samt våldtäkt eller sexuella övergrepp av en bekant. De allra flesta stödsökande var unga tjejer under 18 år.

För de jourer som är specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp var kontaktorsak fokuserad till övergreppet som oftast hade begåtts av en familjemedlem, följt av övergrepp som begåtts av en bekant och övergrepp begångna av en partner eller ex-partner.

KVINNOJOURERNAS BOENDEN 

På de 69 kvinnojourerna med boende som svarade på Unizons 2019 års statistikenkät bodde 1 137 barn, 1 075 kvinnor, 20 män och en transperson. Under 2019 tycks det ha skett en minskning i antal boendedygn.

Kvinnor bodde i snitt 63 dygn på kvinnojourernas boenden, vilket kan jämföras med 66 dygn år 2018. Samtidigt vet vi att det maximala antalet boendedygn för en våldsutsatt kvinna under 2019 hade ett medianvärde på 185 dygn. Vi vet också att den generella bostadsbristen fortfarande gör att kvinnor och barn som är redo att flytta ut blir kvar på boendet längre, vilket i sin tur gör att jourerna tvingas neka nya stödsökande kvinnor och barn plats.

ANTALET IDEELLT AKTIVA OCH ANSTÄLLDA

De idéburna jourerna är en stor och växande rörelse och Unizons medlemsantal ökar varje år. År 2019 hade Unizons jourer 7 588 medlemmar. 417 var anställda på våra kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp och 2 272 personer engagerade sig som volontärer, av dem var 92 % kvinnor och tjejer.

OM STATISTIKEN 

Statistiken bygger på enkätsvar från 124 av Unizons över 140 medlemsföreningar, den verkliga siffran är alltså något högre. Av de svarande är 80 kvinnojourer, 36 tjej- och ungdomsjourer samt 8 jourer specialiserade att arbeta mot sexuella övergrepp. Statistiken kring kvinnojourernas boende bygger på enkätsvar från 69 av Unizons kvinnojourer med boende.

Under 2018 hade Unizons kvinnojourer, tjej- och ungdomsjourer samt jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp över 108 000 stödkontakter, med främst kvinnor och tjejer.

11 000 fler stödkontakter hos kvinnojourerna jämfört med 2017 

Kvinnojourerna hade över 55 000 stödkontakter. 94 procent av de stödsökande var kvinnor. Den vanligaste anledningen att kontakta en kvinnojour var fysiskt och/eller psykiskt våld, hot eller förföljelse och frågor om vårdnad, boende och umgänge. På Unizons kvinnojourers skyddande boenden bodde 1 185 barn, 1 104 kvinnor och 18 män.

Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp hade nära 53 000 stödkontakter, och var fortsatt Sveriges största aktör för stöd på nätet.

De allra flesta som kontaktade tjej- och ungdomsjourerna var unga tjejer under 18 år. Det vanligaste sättet att kontakta en tjej- och ungdomsjour var via chatt och e-post på nätet.

De vanligaste anledningarna till att kontakta en tjej- eller ungdomsjour eller övriga jourer som är specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp var psykisk ohälsa, våldtäkt eller sexuella övergrepp samt frågor om kropp, sex och relationer.

Om statistiken

Statistiken bygger på enkätsvar från 122 av Unizons över 140 medlemsföreningar, den verkliga siffran är alltså något högre. Av de svarande jourerna är 82 kvinnojourer och 40 tjej- och ungdomsjourer samt jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp. År 2017 hade jourerna 92 000 stödkontakter.

Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar utifrån kunskap om hur våld, genus och makt hänger ihop. Under 2017 hade Unizons jourer över 92000 stödkontakter.

Kvinnojourerna

Unizons kvinnojourer hade nära 44 000 stödkontakter under 2017, majoriteten av de stödsökande var kvinnor och den vanligaste kontaktvägen var via telefon. Den vanligaste anledningen att söka kontakt var våld av partner eller ex-partner, hot och förföljelse och frågor om vårdnad, boende och umgänge. På de 66 kvinnojourer med skyddat boende som svarade på Unizons statistikenkät gällande 2017 bodde sammanlagt 2066 kvinnor, 2181 barn och 30 män.

Tjejjourerna och ungdomsjourerna

Tjej- och ungdomsjourerna hade 34 000 stödkontakter 2017 och var därmed fortsatt Sveriges största aktör för stöd på nätet. De allra flesta som sökte stöd var tjejer under 18 år. Majoriteten av kontakterna skedde via mejl och chatt. De vanligaste ämnen unga sökte stöd för var psykisk ohälsa, våldtäkt och sexuella övergrepp.

Jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp och incest

Jourer specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp och incest hade över 14 000 stödkontakter 2017. Den vanligaste anledningen att söka kontakt var våldtäkt eller sexuella övergrepp av förälder och våldtäkt och sexuella övergrepp

Medlemmar

De idéburna jourerna är en stor och växande rörelse. År 2017 var 384 personer anställda på Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp. Unizons medlemsorganisationer hade över 6800 medlemmar 2017 och nära 2000 personer engagerade sig ideellt, av dem var 92 % kvinnor, 7 % män och 1 % transpersoner eller ickebinära.

Om statistiken

Siffrorna baseras på uppgifter från de 105 av 139 medlemsjourer som lämnat in statistik till Unizon för 2017. Siffrorna är alltså något högre i verkligheten. Statistiken om kvinnojourernas skyddade boenden bygger på statistik från 66 av Unizons kvinnojourer med boende.

Kvinnor bor allt längre tid på kvinnojourernas skyddade boenden och kvinnor och barns behov av stöd och skydd är stort, under 2016 hade Unizons medlemsjourer över 92 000 stödkontakter.

Tjej- och ungdomsjourerna hade 30 000 stödkontakter och var Sveriges största aktör för stöd på nätet. Bostadsbristen gjorde att kvinnor bodde längre tid på kvinnojourernas skyddade boenden, i snitt bodde varje kvinna 61 dygn under 2016. År 2012 bodde kvinnor i snitt 40 dygn, boendetiden har alltså ökat med 50 procent på 4 år.

Kvinnojourernas stödkontakter

Totalt 1 146 kvinnor, 1 413 barn och 19 män bodde på våra skyddade boenden år 2016. Kvinnojourerna tvingades neka plats till 70 % av de våldsutsatta kvinnorna - totalt 2765 kvinnor och 1662 barn - vilket är en ökning jämfört med året innan och en markant ökning jämfört med år 2011 då andelen var 55 %.

I genomsnitt bodde kvinnorna 61 dygn på jourens boende. Det är en markant ökning från tidigare år. 2014 bodde kvinnor i genomsnitt 50 dygn och 2012 40 dygn. Boendetiden har alltså ökat med 50 procent på bara 4 år. Bostadsbristen gör att kvinnor och barn som är redo att flytta ut blir kvar på boendet längre, vilket i sin tur gör att jourerna tvingas neka nya stödsökande kvinnor och barn plats.

Unizons kvinnojourer hade nära 45 000 stödkontakter under år 2016, de flesta via telefon. De vanligaste ämnena kvinnor sökte stöd för var fysiskt och/eller psykiskt våld, hot eller förföljelse och frågor om vårdnad, boende och umgänge. 6 procent av kvinnojourerna uppskattar att nästan alla stödsökande är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 25 % av kvinnojourerna uppskattar att ungefär hälften av de stödsökande är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Tjej- och ungdomsjourernas stödkontakter

Unizons tjejjourer och ungdomsjourer hade nära 30 000 stödkontakter och stöttade över 17 000 barn och unga under 2015. Det gör Unizons tjej- och ungdomsjourer till Sveriges största aktör för stöd på nätet.

De allra flesta som sökte stöd var tjejer under 18 år. 93 % av jourerna uppger att nästan alla stödsökande var tjejer, 7 % uppskattar att ungefär hälften av de stödsökande var killar eller män.

Majoriteten av kontakterna skedde via mejl och chatt. De vanligaste ämnena unga sökte stöd för var psykisk ohälsa, kroppen, sex och relationer och våldtäkt och sexuella övergrepp.

Antalet ideellt aktiva och anställda

De idéburna jourerna är en stor och växande rörelse och Unizons medlemsantal ökar varje år. År 2016 var över 300 var anställda på våra kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp.

1 920 personer engagerade sig som volontärer, av dem var 94 % kvinnor, 6 % män och 0,3 % transpersoner eller ickebinära.

Kvinnojourerna hade över 1 000 aktiva volontärer, varav 66 män. Antalet anställda var 238 stycken. Totalt hade Unizons tjej- och ungdomsjourer 581 aktiva volontärer varav 41 var killar/män och 7 transpersoner eller ickebinära. Tjej- och ungdomsjourerna hade 60 anställda.

Siffrorna baseras på uppgifter från de 113 av över 138 medlemsjourer som lämnat in statistik till Unizon för 2016. Siffrorna är alltså något högre i verkligheten.

Statistiken om kvinnojourernas skyddade boenden bygger på statistik från 68 av Unizons kvinnojourer med boende och är alltså inte fullständig. Dubbelrapportering kan förekomma, då samma kvinnor och barn kan ha avvisats från flera boenden. De avvisade barnen är kraftigt underrapporterade då uppgift om barn ofta saknas när en kvinna nekas plats.

Unizon samlar varje år in statistik från medlemsjourerna. 

Kvinnojourernas stödkontakter

Totalt 1 300 kvinnor, 2 200 barn och 8 män bodde på våra skyddade boenden år 2015. Kvinnojourerna tvingades neka plats till 70 % av de våldsutsatta kvinnorna  - totalt 2800 kvinnor och 1600 barn - vilket är en ökning jämfört med året innan och en markant ökning jämfört med år 2011 då andelen var 55 %.

I genomsnitt stannade kvinnorna 50 dygn på jourens boende.

Unizons kvinnojourer hade 35 000 kontakter under år 2015, de flesta via telefon. De vanligaste ämnena kvinnor sökte stöd för var fysiskt och/eller psykiskt våld, hot eller förföljelse och frågor om vårdnad, boende och umgänge. 13 procent av kvinnojourerna uppskattar att nästan alla stödsökande är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 33 % av kvinnojourna uppskattar att ungefär hälften av de stödsökande är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 

Tjej- och ungdomsjourernas stödkontakter

Unizons tjejjourer och ungdomsjourer stöttade över 14 000 barn och unga under 2015, de allra flesta tjejer under 18 år. Majoriteten av kontakterna skedde via mejl och chatt. De vanligaste ämnena unga sökte stöd för var psykisk ohälsa, våldtäkt och sexuella övergrepp. Många hade också frågor om kroppen, sex och relationer, som inte var direkt stödrelaterade.

Antalet ideellt aktiva och anställda

De idéburna jourerna är en stor och växande rörelse och Unizons medlemsantal ökar varje år. År 2015 arbetade över 2 300 personer ideellt och 300 var anställda på våra kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp.

Kvinnojourerna hade över 1 600 aktiva volontärer, varav 230 män. Antalet anställda var 260 stycken. Totalt hade Unizons tjej- och ungdomsjourer 570 aktiva volontärer varav 10 killar/män, och 30 anställda. Totalt utgör män 10 % av de aktiva volontärerna inom jourrörelsen.  

Siffrorna baseras på uppgifter från de 110 av över 130 medlemsjourer som lämnat in statistik till Unizon för 2015.

Statistiken om kvinnojourernas skyddade boenden bygger på statistik från 67 av Unizons kvinnojourer med boende och är alltså inte fullständig. Dubbelrapportering kan förekomma, då samma kvinnor och barn kan ha avvisats från flera boenden. De avvisade barnen är kraftigt underrapporterade då uppgift om barn ofta saknas när en kvinna nekas plats.

Unizons kvinnojourer, tjejjourer och övriga jourer besvarade över 72 000 telefonsamtal, mejl och chattar med stödsökande unga och vuxna under år 2014. Totalt stöttade jourerna nästan 40 000 individer.

Sammanfattning

Unizons kvinnojourer, tjejjourer och övriga jourer besvarade över 70 000 telefonsamtal, mejl och chattar med stödsökande unga och vuxna under år 2014, med nästan 40 000 individer. Över 1100 kvinnor och 1400 barn bodde på kvinnojourernas skyddade boenden. Kvinnojourerna tvingas säga nej till 2 av 3 kvinnor som söker plats på det skyddade boendet. Boendetiderna på skyddat boende ökar. Allt fler barn och unga hör av sig till tjejjourerna och ungdomsjourerna efter att ha utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkt av en förälder.

Sammantaget var 275 stycken personer anställda på Unizons jourer (alla typer), av dessa var sex stycken män. Samma år hade Unizon:s jourer totalt 5 354 stycken medlemmar, av dessa var 1 957 aktiva. Av de aktiva medlemmarna var 93,6 procent kvinnor och tjejer.

KVINNOJOURERNA

Unizons kvinnojourer hade 35 000 stödkontakter år 2014

Unizons kvinnojourer hade 34 565 stycken kontakter under år 2013, de flesta via telefon och en fjärdedel över mejl och chatt. De vanligaste anledningarna till att kvinnor söker hjälp och stöd på en kvinnojour är fysiskt och/eller psykiskt våld, hot eller förföljelse, och frågor om vårdnad, boende eller umgänge.

Organisering

Förutom stöd och skydd arbetar kvinnojourerna med förebyggande arbete, utbildning och opinionsarbete. Arbetet genomförs av totalt 1 097 volontärer, varav 92,7 % är tjejer/kvinnor och 237 anställda, (97 % kvinnor).

Skyddat boende: Boendetiderna ökar, endast 1 av 3 kvinnor får plats

År 2014 bodde totalt 1 166 kvinnor, 1 406 barn och 12 män hos Unizons kvinnojourer. Kvinnojourerna tvingades neka 65 procent, eller 2 av 3 av våldsutsatta kvinnor plats på det skyddade boendet. Totalt rör det sig om 2 133 kvinnor år 2014. Troligtvis rör det sig om minst lika många – troligtvis ännu fler – barn. (I statistiken syns 872 barn, men i många fall då en kvinna avvisas statistikförs inte eventuella barn, därför är siffran i underkant.)

Skälet till att inte kunna ta emot någon kan vara att jouren inte har kapacitet för en särskild utsatthet, t.ex. om kvinnan har ett aktivt missbruk, men den vanligaste anledningen är att boendet är fullt, på grund av att samhällets bostadsbrist och tuffa bostadsmarknad gör att kvinnor och barn inte lyckas flytta ut från jourerna till en egen bostad.

Tiden kvinnor och barn bor på skyddat boende ökar. I genomsnitt stannade varje kvinna i snitt 50 dygn på jourens boende, att jämföra med 47 dygn år 2013 och 40 dygn år 2012.

De flesta förfrågningar kommer via socialtjänsten, som då är ansvarig att hitta ett annat skyddat boende åt kvinnan och barnen, förhoppningsvis på en annan kvinnojour. Inte sällan tvingas dock socialtjänsten hänvisa till hotellhem eller vandrarhem, vilket inte är ett lämpligt alternativ. Det händer att kvinnor återvänder hem till förövaren.

TJEJJOURERNA OCH UNGDOMSJOURERNA

Tjejjourerna och ungdomsjourerna landets största aktör för stöd över nätet för barn och unga. Stöttade 11 000 barn och unga 2014. År 2014 stöttade Unizons tjej- och ungdomsjourer över 11 000 individer, varav de allra flesta är barn. Totalt hade tjej- och ungdomsjourerna över 20 800 stödkontakter, nästan uteslutande över mejl och chatt.

Allt fler hör av sig om sexuella övergrepp och våldtäkt av förälder

På delad första plats för vanligaste anledningarna till att höra av sig är psykisk ohälsa och sexuella övergrepp och våldtäkt. Sedan kommer frågor om kroppen, relationer och sex.

En ökad andel (4 av 10) tjej- och ungdomsjourer uppger att sexuella övergrepp och våldtäkt av en förälder är en av de tre vanligaste ämnen stödsökande hör av sig om. År 2013 var uppgav 25 procent detta och år 2012 20 procent. Psykisk ohälsa är också en allt vanligare anledning att kontakta en tjej- eller ungdomsjour. I år lika vanligt som sexuella övergrepp och våldtäkt som tidigare dominerat

Finansiering

4 av 10 tjej/ungdomsjourer får 0 kr i kommunala bidrag. De 28 tjej-och ungdomsjourerna som svarat på vår enkät delar på sammanlagt 2 360 000 kr i kommunala bidrag. Det blir 190 kr per stöttad individ, och ca 100 kr per stödkontakt. Det får anses vara en väldigt låg summa för att driva en långsiktig verksamhet som bygger på en helhet av stöd, skydd, prevention och påverkan.

Organisering

Förutom stöd arbetar tjejjourerna och ungdomsjourerna med förebyggande arbete, utbildning och opinionsarbete. Arbetet genomförs av totalt 685 volontärer, varav 95,6 % är tjejer/kvinnor och 27 anställda (100 % kvinnor), de flesta på deltid.

* Uppgifterna gäller de 87 procent av Unizons medlemsjourer som skickat in statistik till förbundet. Siffrorna är alltså något högre i verkligheten.